Hoppa till huvudinnehållet

Inventering visar – färre fåglar vid Vänern: ”Övergödningen har minskat”

Publicerad:
Antalet skrattmåsar minskar i Vänern men i Mariestads skärgård har arten ökat enligt den senaste fågelinventeringen.
Antalet skrattmåsar minskar i Vänern men i Mariestads skärgård har arten ökat enligt den senaste fågelinventeringen. Foto: TT/ARKIV

Antalet trutar, måsar och tärnor på Vänerns fågelskär minskar.

– Det kan vara en effekt av att övergödningen minskat, säger Jan Rees, vid länsstyrelsen i Värmland.

Under våren genomfördes den traditionella fågelinventeringen i Vänerns skärgårdar.

Totalt hamnade antalet revirhävdande individer för trutar, måsar och tärnor på 25 353 och det handlar främst om fiskmås, fisktärna, skrattmås och gråtrut. Numerären har minskat, jämfört med hur det var för 10-15 år sedan.

Då handlade det om cirka 35 000 individer.

Jan Rees, vid länsstyrelsen i Värmland, säger att det inte går att peka på någon enskild orsak. Trenden är densamma i stora delar av Norden och det rör sig om storskaliga förändringar. Bland annat att övergödningen av Vänern har minskat.

Bengt Malmén, Kent-Åke Gustavsson och Jan Rees från Länsstyrelsen. Arkivbild.
Bengt Malmén, Kent-Åke Gustavsson och Jan Rees från Länsstyrelsen. Arkivbild. Foto: Ina Sollander

– Det leder till en sämre men naturligare reproduktion av diverse organismer i sjön. Det kan göra att vissa arter får sämre förutsättningar. Tidigare har vi skapat onaturligt goda förutsättningar för arterna men nu är de på väg mot en mer naturlig nivå.

Gråtrut och havstrut tillhör arterna som minskar i antal och i de fallen kan det bero på soptipparna som numera inte är helt öppna och fulla med mat. Yrkesfisket har gått ned, därmed minskar mängden fiskrens. Jordbruket har också förändrats.

– Dessutom kom havsörnen in till Vänern 2001. Den är säkert predator för flera av fåglarna, säger Jan Rees.

Finns det en oro ur klimat- och miljöhänseende med tanke på igenväxningen?

– Skären röjs regelbundet, via Lifeprojektet och ideella krafter, vilket är viktigt. Men om man slutar med den och skären växer igen vore det inte bra för fåglarna. Utan den är risken stor att antalet arter i Vänern skulle minska på lång sikt.

Rees säger att flera arter nog skulle börja med att flytta runt och nämner Lurö skärgård som ett exempel.

– Där är det få fåglar just nu trots att den har väldigt många fina skär. Födounderlaget är sämre, men om de fina skären runt exempelvis Mariestad växer igen skulle tärnorna troligen flytta till Lurö men få färre ungar då det inte finns så mycket mat.

Ute och röjer

I Mariestads skärgård är Fyrsällskapet ofta ute och röjer skär. Länsstyrelsen, med stöd av Lifeprojektet, röjer regelbundet runt 200 skär i Vänern, främst i Värmland och Skaraborg.

– Länsstyrelsen har krav på sig att fortsätta med Life-projektet fem år efter det är avslutat, men planen kommer att gälla. Skyddade områden kommer att fortsätta att gälla.

Utvecklingen av arter och numerär följer trenden Jan Rees och hans kollegor sett ett antal år. Att skräntärnorna ökar i Vänern är glädjande.

– Den är hotad i Östersjön, som har den största populationen i världen, men nu har vi tolv revir i Vänern. Under en lång tid hade vi bara ett revir. Den kommer säkert till Mariestad om utvecklingen fortsätter. Vi har sett skräntärnor, via ringmärkningen, från Uppland, den finska sidan av Östersjön samt från Rödkallen utanför Luleå.

Varför minskar den i Östersjön?

– Där finns det stora miljöproblem, men även minken och havsörn är hot.

Tufft för vadare

Roskarlen är en vadarfågel som verkar försvinna från Vänern, och vadarfåglarna har problem.

– Många har skydd mot rovfåglar vid trutkolonier och blir det färre av dem så finns det en risk att vadarfåglarna minskar.

Under tisdagen var medlemmar i Mariestads fyrsällskap ute i skärgården och röjde för att underlätta för fågellivet.
Under tisdagen var medlemmar i Mariestads fyrsällskap ute i skärgården och röjde för att underlätta för fågellivet. Foto: PRIVAT

Populationerna av skarvar har förskjutits österut och i Mariestad har den ökat rejält.

– Antalet havsörnarna har ökat i Vänern och det kan vara en förklaring till att skarven ökat i den östra delen. Det kan även bero på att någon fiskpopulation och att tillgången på föda ökat i den delen av Vänern.

Skrattmåsen minskar i Vänern, 4 325 revirhävdande individer jämfört med 8 086 år 2007. I Mariestads skärgård ökar den med 77 individer.

– Skrattmåsen vill gärna ha sjöutsikt och trivs där skären röjs. Det är logiskt att den ökar i Mariestad.

Användbar

Den omfattande inventeringen används i flera sammanhang, inte minst vid miljöövervakning. Liknande dokument plockas årligen fram för Vättern, Hjälmaren och Mälaren.

Runt Vänern är det länsstyrelserna, tolv inventerare och lika många båtförare som är involverade i inventeringen. Vid Mariestad är det Peter Hjelm som räknat fåglar.

Mariestads skärgård

Art Antal

Knölsvan 4

Grågås 10

Kanadagås 30

Vitkindad gås 8

Snatterand 4

Kricka 11

Gräsand 8

Vigg 4

Knipa 5

Småskrake 61

Storlom 5

Storskarv 500

Fiskgjuse 2

Strandskata 17

Tofsvipa 8

Drillsnäppa 10

Skrattmås 945

Fiskmås 507

Silltrut 8

Gråtrut 819

Havstrut 58

Fisktärna 1211

Silvertärna 44

Kråka 2

Fakta: Länsstyrelsen

Artikeltaggar

Djur och naturFåglarHjälmarenJan ReesLuleåLuröMälarenMariestadMiljöÖstersjönPeter HjelmRödkallenRoskarlenSkaraborgSkärgårdUpplandVänernVärmlands länVättern

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.