Det är andra tider – dags att kasta loss

Nöje/Kultur
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:

Så var det klart! 2022-valet, då vi, d v s medborgare i konungariket Sverige, enligt gällande regler och demokratisk ordning med darrande händer och ganska torr tunga klistrat igen vår valhemlighet i kuvert. Lämnat vårt val i händerna på valförrättaren, för att sedan grunna en stund på valet vi gjort. Portarna till en ny mandatperiod har slagits upp. Och det dröjde inte mången stund innan ny statsminister presenterades, nya regeringsledamöter och riksdagskvinnor och dito -män presenterades fös oss mer eller mindre vidlyftigt via TV-skärmen. Nu återstår att se vad den nya regeringen har att erbjuda oss. Tiden vi lever i är sannerligen ganska komplicerad för att inte säga märklig.

Ingen ska tro att denna krönika har tillkommit i rent missmod över valresultatet. Det blir till att sträva vidare och inte kika vare sig till höger eller vänster. Rakt fram går vår resa! Själv måste jag tillstå att det med åren i allt högre grad aktualiserats att röja i de mängder av handlingar, böcker, dagböcker, grammofonplattor, bandspelarrullar och CD som igengrodda av damm täckt mina hyllor och väggar. Kärrlast efter kärrlast har körts till den utmärkta ”tippen”, numera återvinningsstationen i kommunens huvudort, Mariestad. Hundratals, kanske rent av tusentals pennor med reklamtext som ansamlats genom åren har sakats skoningslöst. Detta gäller också många mer eller mindre utförliga och märkliga nedteckningar på notesblock och skrynkliga krogkvitton som nu sover bland all annan bråte på den ovan angivna återvinningscentralen.

Visst, det känns i själen. Inte minst detta att hiva tusentals negativ och diapositiv som faktiskt vittnat om ett minst sagt aktivt liv. Ett liv under alla år inom media, alla år på de gungande haven. Och vid borden med de sjungande vännerna. Nu har sångerna tystnat! Livsvindarna mojnat och sorgligt nog har de glada dagarna blivit mindre klangfulla! Så går tankarna medan jag låter den skoningslösa kvasten sopa bort några lager av samlingarna vilka hittills enbart dåsat på hyllor och i lådor. Detta utan att ha bidragit till någon allra som helst lyckokänsla. Men läs och häpna! Kvasten har öppnat ytor, skapat ny luft och nytt ljus i vardagen! Det är en vinst, en stor vinst!

Dock, än är inte saneringens slutförd. Vad ska man ta sig till med skrymmande sjökortsrullar, gamla kameror, skrivmaskiner, kompasser, gamla durspel, fioler, mandoliner och blåsinstrument mm? En och annan gammal träbåt finns väl också. Men att totalt avyttra föremål från livet till sjöss, livet med gamla motorer, är sannolikt för svårt. Men vem vet! Åldern tar ut sin rätt och då infinner sig i allt högre grad sanningen. Prylarna måste bort. Det är andra tider nu. Dags att kasta loss!

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.