Välkomnar riktlinjer för adhd- och autismvård: ”Väntat på att det skulle hända”

När Socialstyrelsen nyligen presenterade sina nya nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism möttes det generellt av positiva reaktioner, bland annat av representanter för riksförbundet Attention: ”Vi har väntat på att det skulle hända något åt det här hållet” menar Annelie Strömberg och Christina Brinkemo.

De nya riktlinjerna är tänkta som ett stöd för beslutsfattare och chefer inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst, hur de bäst kan prioritera. 5-7 procent av alla barn och tre procent av alla vuxna beräknas ha adhd. 1-2 procent av alla personer tros ha autism.

Det påpekas flera gånger att åtgärderna kan leda till en ökad kostnad på kort sikt men ändå kan ses som en långsiktig besparing för samhället. En uppdaterad version planeras till slutet av 2023, då ska även rekommendationer om kognitiva stöd och hjälpmedel finnas med.

Hoppas och tror

På Attention Skaraborg möter man många föräldrar, de flesta tar emot riktlinjerna med försiktig optimism.

– Folk är positiva. Däremot är många lite rädda för att det bara ska vara fina ord, berättar Annelie.

Annelie och Christina menar att det är viktigt att utöver medicinering erbjuda annan behandling, till exempel KBT. Det viktiga är att se hela människan. De tror och hoppas i alla fall att riktlinjerna kommer göra skillnad.

– Det är bra att det blir svart på vitt och tydligt vad man har rätt till. Sedan kan det vara svårt att uppfylla det för alla, säger Annelie.

– Jag tror också det kommer bli bättre. Men det kommer ta tid, det är inget man förändrar på en eftermiddag, säger Christina.

Många kontakter

Många föräldrar kämpar och har många kontakter att bolla med, menar de.

– Det är helt otroligt när man pratar med människor och hör hur många samtal de tvingas ringa varje vecka. Det tar så mycket energi. Så vård- och stödsamordnare hoppas jag verkligen på, säger Annelie.

Tidiga insatser

Något som både Annelie och Christina gläds över att det står med är tidiga insatser, det kan spara både resurser och lidande. De har träffat många barn och vuxna som kraschat i väntan på diagnos och insatser. De möts av familjer som flyttar runt i Skaraborg för att de inte får tillräckligt stöd från kommunen, som vill ha rekommendation om en bättre kommun. Därför hoppas de att de nya riktlinjerna ska bidra till mer jämlikhet.

– Vissa kommuner jobbar ungefär så här redan, men så har vi de som inte alls jobbar så här. Vi vill inte att det ska vara någon skillnad beroende på var man bor, menar Annelie.

Elevhälsa

Gustav Grunselius är avdelningschef för Barn- och elevhälsan i Skövde kommun. Även han välkomnar de nya riktlinjerna och menar att det bekräftar behovet av det som redan värdesätts högt, nämligen samverkan och samordning.

– Vi har barn och elever som inte lyckas nå de mål och krav som ställs på dem i vår utbildningskedja, trots anpassningar och stöd som vi ger. Kring flertalet av dessa familjer behöver samverkan och samordningen bli bättre och insatser koordinerade i ett tidigare skede.

Långsiktigt perspektiv

Gustav berättar vidare att Skövde kommun också är involverade i ett pilotprojekt som handlar om tidiga upptäckter och insatser. Förhoppningen är att det ska beslutas att det blir arbetsmodell för barn i förskoleåldern.

– För oss är aldrig en diagnos avgörande för rätten till stöd och insatser. Omvänt innebär det heller inte att ett barn eller ungdom per automatik får insatser när en diagnos har satts genom vården.

Att insatser skulle utebli på grund av den kortsiktiga kostnadsökningen är inget som oroar Gustav.