Hoppa till huvudinnehållet

Språkproblem i vård och omsorg – denna trio kan bli del av lösningen: ”Våga”

Publicerad:
Lärarna Malin Eriksson, Inga-Lill Niggol och Karin Jansson utbildar sig just nu för att i framtiden kunna utbilda kommunens spårkstöd. Foto: Charlotte Ferneman

Tankar. Det gör man vid bränslepumpen. Eller så får man dessa när hjärnan går på högvarv. Äsch, det är inte a och o. Alltså inte så viktigt. Inget du ska lägga rabarber på, eller kan man ens lägga beslag på det?

Visst kan det vara förvirrande med språk?

Det har Malin Eriksson och Inga-Lill Niggol, vård- och omsorgslärare samt Karin Jansson, svenskalärare, fått känna på. De arbetar på vuxenutbildningen i Mariestad. Alla tre går just nu en kurs. Framöver ska de utbilda språkombud i Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommun.

– Från början kommer önskemålet från verksamheten. Det finns flera arbetsplatser inom vård och omsorg där det svenska språket är en utmaning för många, säger Inga-Lill Niggol.

Hon får medhåll av kollegorna.

– Tal och skrift är väldigt viktigt och påverkar kvaliteten och säkerheten i arbetet, tillägger Malin Eriksson.

Långt ord

Hittills har trion hunnit med två utbildningsdagar i huvudstaden och en digital sådan.

– Vi ska upp till Stockholm igen en dag och i slutet på november blir vi diplomerade språkombudsutbildare.

Ett långt ord med en kort förklaring:

– Vi ska framöver utbilda språkombud. Till våren planerar vi första omgången. På sikt kommer förhoppningsvis en eller två personer från varje verksamhet inom vård och omsorg gå denna utbildning, säger Malin.

Till första omgången blir det omkring tjugo deltagare. De som vill gå utbildningen ska ha ett intresse för språk och kommunikation. Hela tiden kommer språkombudet ha ett nära samarbete med sin enhetschef och kollegorna.

– Språkombuden ska inte bli lärare eller språkpoliser, säger Inga-Lill.

I stället är det deras uppgift att först kartlägga hur språket används på arbetsplatsen och vad som behöver utvecklas. Det handlar om att lyfta språket på jobbet och våga prata om det.

– Det är för att kunna hjälpa till på ett så bra sätt som möjligt. Kanske finns det någon som har svårt med svenskan och ber en kollega att skriva en rapport eller ringa ett samtal i stället för att göra det själv. Språkombudet ska kunna finnas med för att ge stöd men inte göra jobbet åt någon annan, för då får man ju aldrig lära sig.

”Det är svårt”

Under sin utbildning har de tre lärarna fått uppleva på hur svårt det kan vara att behöva kommunicera på ett annat språk.

– Jag är ganska bekväm med engelska men kände att det inte bara var att prata lika obehindrat på det språket, erkänner Malin.

Inom just vårds- och omsorgsverksamheten används det dessutom mycket fackspråk.

– När jag började jobba med nyanlända hade jag en uppfattning om vad som är svåra ord. Men ofta var de mer internationella. I stället är det för många de vanliga svenska orden som är svåra för personer som inte har svenska som modersmål. Häromdagen fick jag höra av en kollega att en elev hade frågat vad vy betyder, säger svenskaläraren Karin.

Svenskaläraren Karin Jansson berättar att det kan vara ett ord som ”vy” som kan vara svårt att
Svenskaläraren Karin Jansson berättar att det kan vara ett ord som ”vy” som kan vara svårt att Foto: Charlotte Ferneman

– Språkstöd handlar inte bara om de som har ett annat modersmål, vi behöver alla bli tydligare och bättre på att förstå hur vi uttrycker oss i tal och skrift, tillägger Inga-Lill.

Betyder samma sak

Trion har fått tänka mycket kring språk den senaste tiden. Vilka ord, ordspråk och metaforer de använder.

– Det finns många ord som betyder samma sak i olika sammanhang, säger Inga-Lill och tar upp just tankar som exempel.

En viktig del i att få stopp på språkproblemen tror de är att det finns mod och kunskap att tala om när det blir fel.

– Dessutom är det i dag stora krav på dokumentation.

Språkombudsutbildarutbildningen görs via vård och omsorgscollage.
Språkombudsutbildarutbildningen görs via vård och omsorgscollage. Foto: Charlotte Ferneman

Utbildningen de tre går just nu ska alltså i slutet gynna de som tar emot vård och omsorg i kommunerna.

– Vi kommer att ge olika tips på att jobba med skrift och tal. Det kanske kan bli svårt med en vardaglig grej som ”vattna pelargonerna”, säger Karin.

– Språkombuden ska bidra till att det blir en trygg miljö, där personalen vågar hjälpa varandra, tillägger Malin.

– Och i slutänden ska det gynna vårdtagarna, säger Inga-Lill.

Artikeltaggar

GullspångMalin ErikssonMariestadOmsorgSpråkTörebodaUtbildningVadsbogymnasietVårdVård och omsorg

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.