Sveket mot pojkarna

Ledare
PUBLICERAD:
Pojkar vid Östermalms läroverk tränar boxning på skolidrottsdagen på Ladugårdsgärde i Stockholm 1928.
Foto: TT

Det är skrämmande siffror. 97 procent av våldsdömda unga män har en diagnos visar en studie från Göteborgs universitet. Ett tydligt tecken på att samhället har tappat bollen och svikit dessa pojkar.

40 procent av dessa unga män har en ADHD-problematik, det kan jämföras med att cirka fem procent av alla skolbarn har en ADHD-diagnos. Överrepresentationen hos kriminella förklaras till del i omgivning, eftersom det är vanligare att växa upp i stökigare miljöer, med fler konflikter och högre risk att utsättas för brott. Vägen till kriminalitet är då inte så lång. Men den enskilt tydligaste förklaringen ligger i svårigheten att behärska sina impulser, vilket i sin tur betyder svårigheter att väga in konsekvenser.

Redan tidigt i skolan vet alla klasskamrater och lärare vilka elever som har svårt att sitta still i klassrummet och som ofta stör undervisning och andra elever. En överrepresentation av pojkar, där det i mångt och mycket avfärdas med devisen att pojkar är pojkar. Underförstått kan man inte göra något åt det.

Flickor med ADHD finns också, men deras svårigheter uttrycker sig på ett annat sätt. De kan brista i uppmärksamhet men oftast utan den tydliga överaktivitet och impulsivitet som utmärker pojkar.

Vad kan skolan göra? Ett intressant försök gjordes i Bunkeflo där alla skoldagar förlängdes med 45 minuter för att införa en extra lektion i idrott varje dag. Bäst resultat visas bland pojkarna. Vid studiens slut blev 96 procent av dem behöriga till gymnasiet, jämfört med 84 procent i kontrollgruppen. Pojkarna som haft idrott varje dag fick närmare 7 procent högre betyg än kontrollgruppen i svenska, engelska, matematik och idrott.

Forskarna pratar om att det är konditionen som är viktig eftersom den är avgörande för fler av hjärnans funktioner, som att kunna reglera känslor och att koncentrera sig. Något som torde hjälpa barn med ADHD.

Det är måhända inte en universalkur, men daglig idrott borde absolut stå i fokus på skolschemat. Idrotten borde dessutom befrias från den teoretisering som alla skolämnen utsatts för. Skolan behöver inte anpassa alla ämnen till de duktiga elever som redan kan sitta still och lyssna.

En tidig diagnos är däremot av vikt, eftersom medicinering hjälper med impulskontrollen. Studierna visar att 80 procent får minskade ADHD-symptom vid medicinering. På kort sikt innebär det att barnens förmåga att lyckas i skolarbetet förbättras. Hos brottslingar visade en stor studie från Karolinska Institutet att de som fick mediciner hade en 32 procent mindre risk att begå brott.

Det är i skolåldern som åtgärderna måste sättas in. Ju tidigare diagnos desto bättre möjlighet för det enskilda barnet. Diagnoser och medicin är en sak, men mer idrott på programmet mår alla bättre av.

Pia Clerté

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje.