– Var köper man en dammsugare i Stockholm? I Mariestad går man ju bara till Norlanders. säger den nyinvalda riksdagsledamoten Ida Ekeroth Clausson (S).
Vi ses i en av Riksdagsförvaltningens övernattningslägenheter. Det råder totalt flyttkaos. Ekeroth Clausson vet ännu inte om det ska bli hennes boende i Stockholm de kommande fyra åren eller inte. Det kan lika gärna bli lägenheten bredvid.
Aylin Fazelian (S), som valdes in i riksdagen 2018, gör oss sällskap. De två ledamöterna går fram och tillbaka mellan lägenheterna och diskuterar kvadratmetrar och köksutrustning.
– Aylin har första tjing på lägenhet. Hon har varit här längst, förklarar Ekeroth Clausson.
Ekeroth Clausson har varit folkvald i Mariestads kommunfullmäktige sedan 2010, samma år hon tog studenten från Vadsbogymnasiet.
– Jag har varit politiker i halva mitt liv, fast jag är ju inte så gammal heller.
De senaste sex åren har hon varit oppositionsråd i kommunen. Strax efter valet i höstas stod det klart att Ekeroth Clausson fick en plats i riksdagen, som ersättare för riksdagsveteranen Carina Ohlsson (S) från Lidköping.
– Carina var ålderspresident. Det är därför jag får sitta längst fram i plenisalen. Jag sitter på Carinas stol.
Som ålderspresident satt Ohlsson kvar till dess att talmansvalet var genomfört i höstas. Sedan avgick hon direkt för att i stället ta plats i EU-parlamentet.
Men Ekeroth Clausson har inte glidit in i riksdagen på en räkmacka. Hon fick överlägset flest personkryss av alla socialdemokrater i Mariestad – i flera distrikt drog hon många fler kryss än vad exempelvis den rikskände partiledaren Jimmie Åkesson drog för Sverigedemokraterna.
– Jag vet ett bra kafé. Eller, jag tror att det är bra. Jag har gått förbi många gånger och tänkt att jag vill gå in där, säger Ekeroth Clausson på vår väg genom Gamla stan.
Hon är fortfarande ny i Stockholm. Vi slår oss ned för att dricka en kopp kaffe innan dagens första mötespunkt i riksdagshuset. Jag frågar vad hon vill göra under mandatperioden.
– Jag vill främja svensk utrikespolitik. Jobba för biståndet, demokratin och klimatet. Där ska Sverige vara ett föregångsland. Socialdemokraternas feministiska utrikespolitik har varit framgångsrik. Den vill jag förvalta, svarar Ekeroth Clausson.
– Men jag vill också arbeta för Sveriges roll i världen”, fortsätter hon. “Jag är bekymrad över regeringens ointresse för FN.
Ekeroth Clausson är väl förberedd för uppdraget som riksdagsledamot. 2013 gjorde hon praktik hos Urban Ahlin (S), som också är bördig från Mariestad. Det var då hennes intresse för utrikespolitik tog fart. Två år senare gjorde hon en kort vända i riksdagen som ersättare för Ahlin, när denne tjänstgjorde som talman.
Utrikespolitiken kommer dock inte att höra till Ekeroth Claussons huvudsakliga arbetsuppgifter. Hon ska tjänstgöra som ledamot i skatteutskottet.
Där är det mycket som är nytt. Under hösten har skatteutskottet bland annat hanterat frågan om skatten på vissa kemikalier ska räknas om med hänsyn till konsumentprisindex. Ett ärende med komplexitet och många detaljer.
– Jag kanske inte ens visste att den kemikalieskatten fanns, säger den nyblivne utskottsledamoten.
Nu vet hon. Men det är inte skatter på kemikalier hon brinner för. Ekeroth Clausson fostrades politiskt i det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU, sedan i S-studenter och S-kvinnor. Alla tre förbund har en uttalat feministisk politisk agenda.
– Jag är rädd att vi har fått ett hårdare samhälle. Ett vi-och-dem-samhälle.
– Jag tror på jämställdhet och på allas frihet. Jag vill se ett nytt familjepolitiskt program med möjlighet till förskola för de som jobbar deltid eller nattskift.
Värderingsfrågor tycks helt klart vara mer spännande än skattefrågor, om man lyssnar när Ekeroth Clausson talar. Jag frågar henne om det. Vilka ideal tror hon på? Vad är Sverige för samhälle om trettio år, om hon får bestämma?
– Då har alla rätt till heltid. Alla kan leva på sin lön så att även ensamstående har råd med mat. Vi tar bättre hand om vår värld och blir rikare och friskare.
Det är inte en radikalt idealistisk världsbild hon ger uttryck för. Förr i tiden brukade liberaler och socialdemokrater drömma om tre timmars arbetsdag och arbetarnas makt över produktionsmedlen – men för Ekeroth Clausson handlar drömmarna om rätt till heltid.
– Jag är mer här-och-nu, ler hon när jag frågar om den socialdemokratiska idealismen.
Hon ser på klockan. Vi är sena till en kunskapslunch arrangerad av Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo) och Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademien (IVA).
Lunchen hålls i riksdagshuset. Ett trettiotal personer är närvarande, inte minst ledamöter från försvarsutskottet. Ekeroth Clausson och undertecknad smyger in en kvart efter att föredragningen har börjat och tar plats vid det väldukade lunchbordet.
Ämnet för dagen är cybersäkerhet. Sverige utsätts för intensiva cyberattacker som riktar sig mot alla delar av samhället. Arrangörerna för kunskapslunchen är bekymrade över att vår bristande förmåga att skydda landet mot cyberhot skadar vår konkurrenskraft – och, förstås, att den gör oss militärt sårbara.
Seminarier och evenemang av det här slaget hör till en riksdagsledamots vardag. Även en ledamot i skatteutskottet måste ha kunskap om cyberattacker för att kunna sköta sitt arbete.
Efter lunchen visar Ekeroth Clausson vägen till sitt kontor genom dolda kulvertar och tunga säkerhetsdörrar med skyddsglas.
– Jag gillar inte hissar. Om inte du hade varit med skulle jag ha tagit trapporna, förklarar hon när vi tar dagens fjärde vertikala restur.
Hennes kontor är sterilt och opersonligt som ett hotellrum. Blott en och en halv månad in i mandatperioden har riksdagsledamoten ännu inte hunnit få upp planscher på väggarna eller böcker i bokhyllorna. Det finns inga bilder på familjen på skrivbordet.
Riksdagsledamöterna arbetar framför allt tisdagar till torsdagar på plats i Stockholm. Många av dem är aktiva i kommunpolitiken på hemmaplan och tillbringar så mycket tid som möjligt där. Så även Ekeroth Clausson.
– Jag är bekymrad över budgeten i Mariestad. Över vården och omsorgen, säger hon.
Liksom nästan överallt i Sverige växer gruppen äldre i Mariestad. Vi blir allt färre som ska ta hand om allt fler. Men just Mariestad har ju blivit belönad med en batterifabrik, som spås inom några år kommer att föra med sig flera tusen arbetstillfällen. En skänk från ovan, ekonomiskt sett.
Politiskt sett är fabriken inte lika fantastisk – om man är socialdemokrat i Mariestad. Nyheten om batterifabriken slog ned som en bomb just när valrörelsen skulle dra igång på allvar i somras. Jag frågar Ekeroth Clausson om hon visste något på förhand.
– Nej, men vi visste att något stort var på gång, muttrar hon.
Socialdemokraternas valrörelse måste ha gått i uppförsbacke efter nyheten. Moderaternas förbundsordförande Johan Abrahamsson behövde nog knappast jobba ihjäl sig i valkampanjen, utan kunde snarare luta sig tillbaka och sola sig i batterifabrikens glans. Hans parti fick hela 43 procent av rösterna i kommunvalet i Mariestad och knep fyra nya stolar i kommunfullmäktige.
– Jag tycker att det blev fel fokus. Johan hade ju fått jättemycket kritik länge, men så kom nyheten om batterifabriken och då var det som om all kritik var bortglömd, säger Ekeroth Clausson.
– Men vi gjorde inte ett dåligt val. Vi fick två mandat till, fortsätter hon.
Socialdemokraterna växte mycket riktigt från 13 till 15 mandat i kommunfullmäktige. Inte illa när det är motståndaren som har vinden i ryggen.
Den sista och största punkten på dagens agenda utspelar sig i plenisalen. Innan Ekeroth Clausson tar täten genom korridorer och hissar byter hon skor från löpardojor till ett par svarta loafers med lackade spännen. I riksdagens kammare gäller principen “vårdad klädsel”.
På torsdagar är det frågestund i riksdagen. Då får riksdagsledamöterna tillfälle att ställa muntliga frågor till statsråden – och Ekeroth Clausson har tagit sig an att ställa en fråga till finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Fyra stolar står uppställda längst fram i plenisalen. Lika många statsråd skrider in med regeringsmaktens värdighet i stegen och slår sig ned framför riksdagsledamöterna.
Ekeroth Clausson finslipar på sin fråga medan andra ledamöter, i tur och ordning, får ställa sina. Tiden går. Klockan närmar sig 15:20, då enligt schemat den ännu viktigare voteringen ska börja. Ekeroth Clausson lyssnar uppmärksamt. Justerar en formulering, stryker ett ord.
Men ingenting händer. Med några minuter kvar avbryter andre vice talman Julia Kronlid (SD) frågestunden. Ekeroth Clausson stuvar in sin papperslapp i väskan, det blev ingen fråga den här gången. Senare samma dag postar hon den i stället på Facebook:
– Jag undrar; tror Elisabeth Svantesson att den höjda momsen på reparationer som regeringen föreslagit kommer påverka viljan att återanvända och omställningen till det cirkulära?”
Efter en kort paus återupptar tredje vice talman Kerstin Lundgren (C) sammanträdet. De ärenden som riksdagen ska rösta om har redan debatterats, nu ska bara de formella besluten fattas.
– Det här kommer gå fort, säger Lundgren.
13 sekunder senare har riksdagen beslutat att ge regeringen befogenhet att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av tre miljarder kronor under 2022.
Det går ungefär lika fort att fatta de resterande besluten. Några minuter efter att sammanträdet avslutas möter Ekeroth Clausson mig i kapprummet. Vi tar sällskap till centralstationen.
– På torsdagar vill alla hinna med fyra-tåget hem. Om jag hinner med tåget kan jag titta in på mötet hemma i Mariestad ikväll, berättar hon.
Ekeroth Clausson släpar sin resväska genom vattenpölarna på Norrmalm. Raska steg genom ett lätt snöblandat duggregn.
– Man brukar säga att det är ensamt som riksdagsledamot, men jag är van, fortsätter hon.
Därmed avslutar Mariestads nyinvalda riksdagsledamot sin arbetsvecka i Stockholm. Kanske hinner hon köpa en dammsugare under helgen, innan det är dags att ta tåget norrut igen.
Jesper Ahlin Marceta