Hoppa till huvudinnehållet

Avslag för klassiska glasskiosken på torget – blir inte byggnadsminne

Publicerad:
Reporter Lisa Bring
Lisa Bring
lisa.bring@mariestadstidningen.se
Glasskiosken har funnits i drygt 50 år på Nya torget och är ännu populär när det är säsong. Bilden togs vid startskottet för Klings 70-årsjubileum på nyårsafton 2019.
Glasskiosken har funnits i drygt 50 år på Nya torget och är ännu populär när det är säsong. Bilden togs vid startskottet för Klings 70-årsjubileum på nyårsafton 2019. Foto: Tomas Höglund/Arkiv

Den 50 år gamla glasskiosken på Nya torget kommer inte att läggas till på listan över byggnadsminnen i Mariestad. Länsstyrelsen avslår ansökan om att byggnadsminnesförklara den, fyra år efter att frågan väcktes.

Här har vi ett ärende som dragits i långbänk, även om beslut om byggnadsminnen ofta kan ta tid. Hösten 2018 väckte privatpersoner frågan om att byggnadsminnesförklara Klings glasskiosk som står på Nya torget i Mariestad.

Myndigheten anser att glasskiosken har ett tidstypiskt uttryck för modernismen samt att den förknippas starkt med Mariestad. Men den kan inte anses uppfylla lagens krav på att ha ett synnerligen högt kulturvärde, skriver länsstyrelsen i beslutet.

Beslutet kan endast överklagas av Riksantikvarieämbetet.

Glasskiosken har haft lite olika skepnader under årens lopp, med skyltar som bytts ut. Klings glass är dock den enda glassen som serverats sedan 1971 när den byggdes.
Glasskiosken har haft lite olika skepnader under årens lopp, med skyltar som bytts ut. Klings glass är dock den enda glassen som serverats sedan 1971 när den byggdes. Foto: Charlotte Ferneman/Arkiv

Glasskiosken byggdes 1971 och har genom årens lopp genomgått förändringar. Innan den byggdes fanns en annan glasskiosk på torget som byggdes på 1950-talet.

Från början fanns det dessutom två exakt likadana kiosker i var sitt hörn på Nya torget. Tvillingen till glasskiosken var en korvkiosk som idag är riven.

Nya torget när det fanns två kiosker på plats. Bilden togs våren 2012.
Nya torget när det fanns två kiosker på plats. Bilden togs våren 2012. Foto: Jan Fleischmann/Arkiv

Byggnadsminnen ska bevaras

En byggnadsminnesförklaring innebär att byggnaden måste bevaras för all framtid och alla ändringar kräver tillstånd från länsstyrelsen. Den får varken förvanskas, rivas eller byggas om.

Vem som helst kan föreslå en byggnad eller miljö, men det är endast ett fåtal av alla byggnader med höga kulturhistoriska värden som kan skyddas som byggnadsminnen.

Det finns totalt elva byggnadsminnen i kommunen, bland dem Stora Eks herrgård, Mariestads station och Mariestads teater. Residenset Marieholm är ett statligt byggnadsminne sedan 1935. Under 2022 blev Harnäs fyrplats byggnadsminnesförklarat av Länsstyrelsen, något som Harnäs intresseförening då jobbat för i flera år.

I Töreboda kommun finns fyra byggnadsminnen och Gullspångs kommun har endast ett.

Glasskioskens utseende har också kritiserats under åren. När denna bild togs 2009 fanns det åsikter om att den borde kunna se mer tilltalande ut.
Glasskioskens utseende har också kritiserats under åren. När denna bild togs 2009 fanns det åsikter om att den borde kunna se mer tilltalande ut. Foto: Martin Hansson/Arkiv
Korvkiosken på Nya torget revs efter flera turer. Den var inte längre godkänd för livsmedelshantering, bland annat på grund av de små utrymmena. För att kunna godkännas krävdes en tillbyggnad, men så blev det inte. Istället revs kiosken.
Korvkiosken på Nya torget revs efter flera turer. Den var inte längre godkänd för livsmedelshantering, bland annat på grund av de små utrymmena. För att kunna godkännas krävdes en tillbyggnad, men så blev det inte. Istället revs kiosken. Foto: Jan Fleischmann/Arkiv

Byggnadsminnen i MTG-området

Här följer byggnadsminnena i Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner med byggnadsår samt årtal inom parentes när de fick lagskydd (i dag gällande) enligt kulturmiljölagen.

Mariestad:

• Stora Eks herrgård, 1778 (1967)

• Bageriet i kvarteret Baggen, 1690-talet (1968)

• Bertha Petterssons hus, 1829 (1977)

• Zachauska gården, 1761 (1980)

• Mariestads gamla lasarett, 1760-tal (1981)

• Mariestads teater, 1842 (1992)

• Mariestads fängelse, 1848 (1994)

• Klockarbolet Odensåker, 1600-tal till 1700-talets mitt (1995)

• Mariestads stationshus, 1909 (2005)

• Harnäs fyrplats (2022)

Marieholm residens, 1733, statligt byggnadsminne (1935)

Töreboda:

• Sveneby herrgård (1978)

• Valla tingshus (1979)

• Fredsbergs prästgård (1994)

• Töreboda station (2003)

Gullspång:

• Hova prästgård (2004)

Källor: Länsstyrelsen i Västra Götaland, Riksantikvarieämbetet

Läs också

Artikeltaggar

GlassMariestadNya torgetNyheterRiksantikvarieämbetetTillstånd

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.