Medan personalen på Briq hotell i Hova lagar dagens lunch i hotellköket, är tio sjätteklasselever från Fredsbergs friskola fullt upptagna med att laga sin egen lunchmat i samma lokaler.
– Eleverna är på praktik i verkligheten, fast med mig som stöd, säger hemkunskapsläraren Sven-Erik Larsson.
Eleverna på friskolan börjar med hemkunskap redan i första klass. En dag per läsår under de första fem skolåren har de hemkunskap med Sven-Erik Larsson. I sjätte klass kulminerar undervisningen med matlagning måndag till onsdag förmiddag i köket på BriQ hotell i Hova under två veckor.
– I första klass kan de flesta elever inte läsa så där använder vi inte recept alls. Vi jobbar mycket med våra sinnen - lukt, smak, känsel och doft. Det gör att de tar sig an uppgifterna på ett annat sätt. De vågar prova och smaka sig fram istället för att förlita sig på vad receptet säger, säger Sven-Erik när vi slår oss ner över en kopp kaffe strax innan eleverna kommer med buss från Fredsberg.
Den inställningen till matlagning försöker hemkunskapsläraren bevara också när eleverna kommer upp i de högre klasserna. Genom att provsmaka sig fram till vad de tycker är gott blir eleverna bättre på att också förklara varför de tycker något är gott. Det är många vuxna ganska dåliga på, tycker han.
Sven-Erik Larsson arbetade som restauranglärare på Kanalskolan tills den lades ner vid årsskiftet 2021 - 22. Medan han jobbade där kom friskolans elever dit och lagade mat.
– Att hemkunskapsundervisningen nu har flyttats till hotellet i Hova beror på att Magnus Johansson, som driver hotellet, är mycket öppet för olika typer av samarbete. Vi känner varandra och kom fram till den här lösningen som ett gemensamt förslag, säger Sven-Erik Larsson.
När busslasten med elever kommer håller hemkunskapsläraren först en liten genomgång. Den här förmiddagen ska sjätteklassarna sätta en surdeg till dagen efter, göra en pastasallad med grönsaker och rotfrukter och steka kalkonkött. Sven-Erik försöker jobba hållbart och låta eleverna laga grönsaker i säsong så långt det går, men helt och hållet går det inte om maten ska bli god. vi tulla på det för att maten ska bli god. I dagens pastasallad ingår det till exempel tomater.
– Jag lär också ut konsten att förbereda saker till nästa dag. I dag sätter vi surdegen, den får stå över natten, och sedan bakar vi ut bröden i morgon.
När eleverna har skrivit ner sina ”To do”-listor och fått med sig ett recept på surdeg, som är lite komplicerat eftersom det kräver exakt 75 gram färdig surdeg, delar de upp sig två och två och fördelar sig runt omkring i köket. Fast inte utan tvätta händerna och ta på sig förkläden först, förstås.
– Jag fick precis 75 gram när jag vägde! rapporterar en av killarna stolt.
– Respekt! berömmer Sven-Erik.
– Vad har ni gjort här pojkar, det ser ut som om det snöar? frågar han vid en av arbetsstationerna, där mjölet flugit runt lite extra.
Det ingår i hemkunskapsundervisningen att lära sig städa och diska efter de egna övningarna. Eleverna lär av sina misstag och av varandra.
– Jag kom på en smart grej, man ska ha vatten i kastrullen när man ska koka pastan, säger Elias.
– Koka upp vattnet först och ta i pastan sedan, tipsar Emanuel, som kommit lite längre i processen. Han är nöjd med dagens meny eftersom han tränar, förklarar han. Pastasallad är bra mat när man ska träna.
Allt eftersom kockarna blir klara med sin mat portionerar de ut den på varsin tallrik och galopperar iväg till långbordet som Sven-Erik har täckt med en vit pappersduk. Någon saknar ketchup, en annan tvivlar på om kalkon verkligen är kött, men flera äter med god aptit. I förra veckan lagade eleverna dovhjortsbiffar, fläskkarré och lax, berättar Miriam och Kerstin.
– Men det här vi äter nu är nog godast hittills, säger Miriam.
Sven-Erik är nöjd med att sjätteklassarna själva har kryddat och smakat sig fram till hur de vill ha sina pastasallader. Det skapar större intresse för maten, tror han.
– Jag tror också det betyder något att de får laga sin mat ute i verkligheten. De är på praktik, men med mig som stöd.