48 barn står i kö till de 24 platserna på Lillängsskolan i höst. Ekhamraskolan tar in 66 elever till årskurs sju - sista kölappen har nummer 145.
– Ett bra betyg för oss som friskola, konstaterar rektorn och delägaren Mårten Bremer som i denna öppenhjärtiga intervju tycker till om orättvisor, redovisar egen vinstutdelning och avslöjar hur tuff den ekonomiska vardagen är.
– Hade vi inte haft bundet elavtal hade vi varit i konkurs nu!
Det är tolv år sedan lärarna Olof Lindblad, biträdande rektor, och Mårten Bremer, rektor, startade verksamheten på Johannesbergsområdet. På skolorna går i dag 355 elever och bolaget Friskolan i Mariestad AB har 44 anställda samt några timvikarier.
Vi träffas på Mårten Bremers kontor strax innanför en livlig korridor. På en vägg finns en gigantisk karta över västkusten där han gärna seglar i den mån tidsutrymme finns. Det som här följer är resultatet av en 41 minuter lång bandad intervju.
Ni gör ett sämre ekonomiskt resultat 2022 jämfört med året innan. Vad beror det på?
– Minskade intäkter och ökade kostnader. De statliga intäkterna har minskat med nästan en miljon. Maten ökade med 16 procent under hösten och hyra, drift, löner samt försäkringar har inte blivit billigare.
– Räknat mot bidraget vi får från kommunen så förlorar vi i dagsläget 6 154 kronor per elev och år. Då är ändå inte kostnader för exempelvis internet och investeringar medräknat.
– Grundbeloppet är rimligt i Mariestads kommun, även om det ligger 10 000 kronor under Götenes skolpeng. Men det är lokalbidraget som gör att det blir extremt tajt för oss.
Grundbeloppet som kommunen betalar ut per elev 2022/23 är för Lillängsskolan 84 459 kronor, för en elev på Ekhamraskolan är beloppet 104 586 kronor. Mårten visar en sammanställning över det kommunala lokalbidraget per elev. År 2019 var det bidraget 16 865 kronor, 2022 har det sjunkit till 14 434 kronor.
– Du förstår varför vi inte har råd att ha en vaktmästare anställd. Det är jag som iklär mig den rollen på kvällar och helger och kollegor på skoltid.
– Tidöavtalet som vill se en likvärdig nationell skolpeng låter bra. Och bra även detta med att höja kvalitén.
Men hur klarar ni då att driva två skolor under dessa premisser?
– Nyckelordet är effektiviseringar. Vi har ingen anställd administrativ personal, det sköter vi huvudmän och ett par lärare. Vi får ersättning för det administrativa med tre procent av vår budget, den procentsatsen har inte höjts sedan vi startade.
– Vi får momskompensation på sex procent, eftersom man en gång trodde att skolor i huvudsak köper böcker. Men det mesta vi köper är det faktiskt 25 procent moms på. Så ja, det är tufft, vi vänder och vrider på allt.
Din åsikt om vinstutdelning som varit på tapeten ett bra tag?
– Vi gick in med 900 000 kronor i eget kapital och belånade våra hus den första tiden. Sedan under år när det gått bra har vi sammanlagt tagit tillbaka 600 000 kronor av de pengarna vi lånade in i företaget.
– Vi har en vinstmarginal på mellan 1,5 och 2,5 procent, det är ju ingenting... ska du driva ett företag med någon form av stabil likviditet bör du ligga på tio procent.
– De stora friskoledrakarna har också den här låga vinstmarginalen, men de har så många skolor så då blir det miljonsummor. Och det upplevs förstås provokativt när de flyttar pengar utomlands.
Varför valde ni aktiebolagsformen när ni startade?
– För att var och en kan ha full insyn i vad vi gör. Vi vill vara öppna med verksamheten, våra bokslut är offentliga handlingar.
– Men aktiebolag är inte optimalt, jag skulle vilja ha en särskild skolbolagsform där en viss procentsats måste återinvesteras. Och där man kan lyfta rätt moms. Där det kan medges förmånliga lån på fastigheter så att det i allt ges samma förutsättningar som för kommunala skolor.
Hur står sig era lärare lönemässigt i jämförelse med kommunalt anställda lärare?
– Generellt något högre löner här. Vi satsar också på friskvård, åker på kick off och har omfattande fortbildningar. Våra lärare äter pedagogiska luncher och betalar därför inte för skollunchen. Vi har också en högre kravbild på våra lärare.
Vad har du själv i månadslön?
– Jag tar ut cirka 45 000 kronor i månaden. Våra bäst betalda lärare ligger väl någon tusing under. Med tanke på allt ansvar, antal anställda och elever vore det kanske mer relevant med en rektorslön på mellan 80 000 och 100 000 kronor.
– Skulle vi istället snacka timlön hamnar jag väl på 120 kronor i timmen! Jag tror de flesta förstår att det här gör man inte för att i första hand tjäna pengar.
Så vad är planen, bygga upp detta ytterligare några år och sedan sälja med god förtjänst?
– Det tror jag inte. Men vi får säkert fyra förfrågningar om året från de stora koncernerna, så köpare saknas inte. Men jag och Olof var ju pedagoger innan vi startade friskolorna och vi kände att vi kunde göra något bättre än det som var. Och precis det gör vi nu år efter år.
– Vi skapar förutsättningar för väldigt många barn och ungdomar så att de kan få en trygg och stabil vardag och framtid. Där har du drivet. Att kunna bidra till en bra samhällsutveckling.
Är kommunen en bra samarbetspartner?
– Det politiska styret är positiva till vår verksamhet och vill att vi ska utöka, för att behovet finns. Men då måste förutsättningarna ändras, vi talar snarare om att minska för att få stabilitet i ekonomin.
– Det finns tyvärr några få tjänstemän som har väldigt mycket att säga till om och som anser att vi bedriver konkurrerande verksamhet. Som tycker att varje utbetalning är en peng ner i våra privata fickor.
– Det är fullständigt galet att vi inte har någon indexjustering. Ta vår hyreskostnad exempelvis, den har ökat med 662 000 kronor sedan vi startade - bara på index. Det finns en lösning på vår pressade ekonomiska situation - att vi får betalt för våra faktiska kostnader. Och det har politiken i sin hand.
– Om vi stänger skulle kommunen vara tvungna att bygga två nya skolor och vad kostar det? Säkert 200 miljoner kronor.
Varför är det bra med friskolor?
– För att det ger valmöjlighet. Dessutom skulle Mariestads skolutveckling på de kommunala skolorna aldrig varit vad den är i dag om vi inte etablerat oss.
Vad erbjuder ni som är så unikt?
– Ökad studietid, lovskola och obligatorisk läxhjälp för den som behöver. Våra pedagoger är på plats från 07.30 till 16.30. När våra elever går härifrån är de färdiga för dagen, vi ger inga läxor med hem. Vi har en bra måluppfyllelse.
Jag har hört rykten om att ni bara tar in problemfria A-barn...
– Vi kan inte selektivt välja våra elever. Det är bara namn på en lista vi ser. Och det är datumet när ansökan inkommer som sätter eleven på kölistan som vi betar av i turordning.
– 35 procent av våra elever behöver någon form av extra stöd i undervisningen. Det kan handla om någon diagnos, något medicinskt, dyslexi och annan språkstörning. Här har vi en överrepresentation jämfört med de kommunala skolorna. Anledningen tror jag är att vi har pedagoger som är duktiga att se behov, kopplat till ett bra elevhälsoteam.
Du har tagit upp en del grejer med minusvärde, men vad är då det mest positiva du får ut av det du sysslar med?
– Den bästa kicken är när före detta elever skriver upp sina egna barn på kölistan. Och när tidigare elever söker jobb här som pedagoger. Det värmer hjärtat.