Äldreomsorgens larm har redan gått över till 4G-nätet.
– Övergången har gått smidigt, säger Jonny Samuelsson, digitaliseringsstrateg vid äldre- och omsorgsförvaltningen.
Just nu har cirka 800 brukare i kommunen larm av olika varianter. Dörrlarm, knapplarm, rörelselarm och nattkameror är bara några exempel.
De är uppkopplade mot leverantören Everons larmtjänst och kommunikationen sker numera med 4G. 2G, som tidigare användes, är ännu så länge back up.
– Övergången gick smidigt, leverantörerna har press på sig och har varit ute i god tid, säger Jonny Samuelsson.
När är det dags för 5G?
– Operatörerna bygger ut nätet och om några år kommer det att vara det primära, men redan nu sköter personalen mycket med hjälp av mobilen.
Samtidigt växer behovet. Befolkningsutvecklingen i kommunen, med fler invånare och en höjd medelålder får effekter hos äldreomsorgen.
– Det är fler och fler som vill ha vård i hemmet, och färre som ska utföra den. Då måste vi ha fler digitala lösningar, säger Jonny Samuelsson.
Jonny Samuelsson började sin tjänst i november förra året. Han efterträdde Karin Jonsson som blev pensionär efter 43 år i kommunens tjänst.
God dialog
David Olsson, IT-chef vid Tidaholms kommun och även representant för Skaraborg i en regional grupp som jobbar med utbyggnad av bredband och it-infrastruktur. I gruppen tas även frågor upp som rör nedsläckningen av 2G- och 3G-näten.
David Olsson säger att kommunerna bör ha en god dialog med teleoperatörerna som finns i området, påtala var det finns brister och se vad som kan göras.
– Det finns fortfarande de som har kvar den typen av abonnemang. En god inventering som ske i tid.
Hur ligger kommunerna till i arbetet?
– Generellt står kommunerna väl rustade. Det krävs upphandlingar av den nya tekniken men jag har inte fått till mig något annat än att kommunerna kommer att vara färdiga med omställningen när näten släcks ned.
Han säger att kommunerna främst bör tänka på att ta höjd för andra tekniker.
– De bör även se vilka människor som rör sig och bor där det finns bristområden. Det är inte bara näten som försvinner utan även kopparnätet som rivs och att det händer samtidigt kan ställa till det.
Därför bör, enligt David Olsson, kommunerna jobba för att efteranslutning av bredband underlättas i både stadsnät och byalagsnät. Då finns det möjligheter för telefoni och andra välfärdstjänster för alla.
I Mariestad hade 95 procent tillgång eller absolut närhet till bredband i april 2022. Däremot var bara 84 procent anslutna till olika fibernät, varav 87 procent i tätorten och 71 procent på landsbygden.
– Så ser det ut i stort sett hela Skaraborg.
Finns det risk att flera blir utan telefoni när näten släcks?
– Nej, i området är det god täckning för det nuvarande 4G-nätet. Det är ett fåtal som det finns risk för. I Skaraborg är vi duktiga på att bygga ut fibernätet. Det ska vi vara glada för.