Semlor är Sveriges mest överskattade bakverk

Publicerad:
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Fettisdagen är här och därmed frosseriets högtid. I dag glufsar svenskarna i sig sex miljoner semlor. Det motsvarar 132 ton mandelmassa, 211 ton grädde och 2,6 ton kardemumma. Låter det gott?

Nej, det tycker inte jag heller, men vem vågar opponera sig? För det överskattade bakverkets tillskyndare är legio. Alltså jättemånga. I alla fall här i gamla Svedala.

Beviset: varannan svensk äter semlor just denna dag. Men den konspiratoriske skulle kunna ana ugglor i mossen när det visar sig att fyra av tio blir bjudna på detta av sin arbetsgivare (undersökning av Sveriges konditorer och bagare, 2016). Vem tackar nej när det erbjuds gratis fika?

Argumentet faller på det faktum att det bakas oändliga mängder semlor även hemmavid. Tydligen 30 miljoner om året. Inte smutsar så många ner köket utan att uppskatta resultatet av ansträngningen? Jag skulle inte göra det. Enligt min åsikt är semlor Sveriges mest överskattade bakverk. Det är inte tillräckligt gott för att vara värt kalorierna.

Men jag kan inte förneka att bakverkets image har genomgått en metamorfos av osannolika mått. Från att vara något som var få förunnat till något folkligt och självklart. Ursprunget är hetväggen, en bulle med smak av kummin och fylld med mandelmassa, ofta serverad med varm mjölk. Enligt Nordiska museet var det ett bakverk som åts i högreståndskretsar på 1700-talet.

Men det finns belägg för att fastlagsbullen förekom i Sverige redan i början av medeltiden, när religionen tog den hit. Den var tänkt som ett sätt att äta upp sig inför den 40 dagar långa fastan till påsk. Under många århundraden var det dock inte semlor, utan mest fläsk och potatis som inmundigades. Först efter andra världskriget blev vitt mjöl, socker och grädde tillgängligt för vanligt folk.

Kanske var det tur? Tänk bara på hur det gick för stackars kung Adolf Fredrik. Han dog 1771 efter att ha avslutat en gigantisk måltid med några semlor. Visserligen var det ett slaganfall som ändade regentens liv, men det fick skalden Johan Gabriel Oxenstierna att kräva att fettisdagen borde förbjudas och att ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.

Hans begäran föll uppenbarligen platt till marken och det är synd. Det finns så många bättre alternativ till vad man kan äta på Fettisdagen: i Tyskland mumsas det på syltfyllda munkar, i Spanien omelett och i USA king cake. Ibland bakas en plastdocka in i den färgglada sockerkakan och att få den bringar tur.

Roligaste utmanaren finns i England, där man firar Pancake day. Då ordnas ett pannkakslopp där folk i kockhattar springer längs gatan med en steklagg och försöker vända pannkakor i luften.

Revolution, någon?

Artikeltaggar

Adolf FredrikFettisdagenHögtiderJohan Gabriel OxenstiernaKrönikor

Läs vidare