Husen på Marieholm har levt ett tufft liv. De har rasat i en orkan, byggts upp, rivits och byggts upp på nytt. Nu visar en undersökning att byggnaderna är i farozonen igen.
På Marieholm finns i dag sju hus: huvudbyggnaden, bostadshuset, tre uthus samt västra och östra kansliflygeln. För två år sedan upptäcktes att en av byggnaderna, västra kansliflygeln, var på väg att rasa.
Snabbt sattes åtgärder in. Det gjordes en provisorisk lagning och Rise, Research institutes of Sweden AB, kallades in för att söka efter orsaken till skadorna.
Lös lera
Resultatet visar att husen på Marieholm står på ojämna jordlager med inslag av lös lera. Men, enligt Rise, går det inte att säga säkert att just det är orsaken till sättningarna. Det kan till exempel bero på tjälskador, erosion, trädrötter eller vara en kombination av flera orsaker.
En annan upptäckt är att jordlagren under den västra kansliflygeln skiljer sig åt. Under den nordvästra delen finns fastare grund, medan den sydöstra står på ett 2,8 meter tjockt lager lera. Enligt Rise, tyder detta på mänsklig påverkan och föreslår att detta utreds vidare.
Experter ser även risk för fler skador på byggnaderna och rekommenderar fler undersökningar för att hitta rätt åtgärder, något som Statens fastighetsverk har accepterat.
En omtumlande historia
Marieholm i ån Tidan må ha en lång historia som boplats, men den har ändrat skepnad många gånger om. Karl IX satte sin prägel på området när han skapade en kungsgård där 1583. Med tiden kom den att förfalla och när landshövdingen Thord Ulfsson Bonde kom dit 1660 lät han flytta en ny huvudbyggnad till Marieholm.
Då såg anläggningen inte ut som idag, utan liknade snarare en förvuxen bondgård med djurhållning och brygghus. Det ändrade Peter Örneklou på när han 1683 blev landshövding. Då fick gården en ny symmetrisk utformning.
1724 blåste Karl IX:s kungsbyggnad omkull i en orkan. En ny kanslibyggnad uppfördes tillsammans med en helt ny, röd huvudbyggnad. som senare kom att putsas. Under 1700-talet tillkom också flera andra hus, bland annat ett för betjäningen. Det var dock så illa byggt att det fick göras om.
Under 1800-talet tillkom först kansliflyglarna och lite senare en andra våning på huvudbyggnaden.
Sedan 1935 är Marieholm ett statligt byggnadsminne.
Källa: Statens fastighetsverk