Hoppa till huvudinnehållet

Museet sjunker – men åtgärder dröjer: ”Först behövs en mätserie över flera år”

Publicerad:
Reporter Jenny Åberg
Jenny Åberg
jenny.aberg@mariestadstidningen.se
Byggnaderna på Marieholm har sättningsskador. Sprickor finns i alla husen, men värst utsatt är den västra kansliflygeln.
Byggnaderna på Marieholm har sättningsskador. Sprickor finns i alla husen, men värst utsatt är den västra kansliflygeln. Foto: Jenny Åberg

Residenset på Marieholm sjunker. Värst utsatt är den västra kansliflygeln, som riskerar att rasa.

– Vi planerar för åtgärder, säger Gunilla Bernspång på Statens fastighetsverk, som förvaltar byggnaderna.

Grundförhållandena på residensön i Mariestad är dåliga. Olika typer av lera gör att marken inte klarar tyngden av byggnaderna.

Problemet är känt sedan länge. Statens fastighetsverk gör därför årliga mätningar för att hålla koll på de sättningar, alltså rörelser, som uppstår och som kan skada husen på Marieholm.

– Det är sprickbildningar i alla byggnader, men störst förändringar är det i den västra kansliflygeln. Där har grundvalvet spruckit så mycket att valvet inte håller upp huset längre, berättar Gunilla Bernspång, som är teknisk förvaltare hos Statens fastighetsverk.

Huset sjunker

Därför har två rum i byggnaden spärrats av. De har också tömts för att lätta på trycket.

Rummen finns i den västra delen av kansliflygeln, sidan som vetter mot ån.

– Man kan se på nocken att huset sjunker och fönstren är inte heller i en rak linje, påpekar Gunilla Bernspång.

Västra kansliflygeln (till vänster) riskerar att rasa. Utifrån kan man se att fönstren sitter på olika höjd.
Västra kansliflygeln (till vänster) riskerar att rasa. Utifrån kan man se att fönstren sitter på olika höjd. Foto: Jenny Åberg

Byggnaden hyrs av Mariestads kommun till Vadsbo museum, som sedan flera år alltså har begränsad tillgång till lokalerna.

– Man kan använda delar av huset. Tur i oturen finns de avspärrade rummen längst in, förklarar Gunilla Bernspång och fortsätter:

– Målet är att i framtiden kunna använda hela västra kansliflygeln. Planen är att göra en grundförstärkning, men först behövs en mätserie som görs över ett par år för att se vilken typ av förstärkning som är lämpligast och som håller över tid.

Vet mer 2024

Under nästa år kommer man, enligt Gunilla Bernspång, ha tillräckligt med mätvärden för att kunna bedöma vilka åtgärder som krävs.

– När vi vet det kommer vi att kunna projektera, handla upp och genomföra förstärkningar. Förhoppningen är att det ska vara klart i slutet av 2024 eller under 2025.

För två år sedan gjordes undersökningar på Marieholm. Resultatet visar att läget är allvarligt.
För två år sedan gjordes undersökningar på Marieholm. Resultatet visar att läget är allvarligt. Foto: Charlotte Ferneman/Arkiv

Men från museets sida är man inte nöjd och tycker att processen varit alltför segdragen. Undersökningar har gjorts vid flera tillfällen, bland annat under 2021.

– Jag förstår att det kan kännas lite uppgivet, museet har behov av lokalerna, säger Gunilla Bernspång.

– Vi vill att byggnaderna ska kunna vara användbara för lång tid framöver. Vi kommer att säkerställa användningen.

Ingen rasrisk

När det gäller de andra byggnaderna på Marieholm är läget inte lika akut.

– Vi har absolut behov av att hålla koll på hur grundläggningen rör sig i samtliga byggnader på holmen, men det finns ingen rasrisk. Det är lite större rörelser i en del av huvudbyggnaden, men vi har inte behövt stänga av någon del där.

Hur mycket åtgärderna på Marieholm kommer att kosta är inte känt i dagsläget. Mätningar och analyser för samtliga sju byggnader på ön kostar över en kvarts miljon kronor.

Sprickorna i fasaden syns tydligt på den västra kansliflygeln.
Sprickorna i fasaden syns tydligt på den västra kansliflygeln. Foto: Jenny Åberg

Därtill kommer de kostnader som uppstod 2021 när valvsprickan i i västra kansliflygeln upptäcktes. Statens fastighetsverk har fått lägga ut en miljon kronor för en provisorisk förstärkning av valvet, en grundlig undersökning av hela byggnaden samt en omfattande geologisk markundersökning av hela ön.

Prioriterat projekt

Om den bästa åtgärden visar sig vara väldigt dyr – vad händer då? Kan det bli som med Läckö slott, där renoveringen har stoppats?

– Grundförstärkningar som måste göras på Marieholm är ett prioriterat projekt. Marieholm och Läckö slott tillhör olika verksamhetsgrenar och beslut om finansieringen för dem fattas separat. Beslut om finansiering till Marieholm påverkar inte finansiering av Läckö slott och tvärt om, förklarar Gunilla Bernspång.

Gammal kungsgård

Marieholm har varit bebodd sedan förhistorisk tid. När släkten Tre Rosor hade en herremansgård på ön kallades den Tunaholm.

Namnbytet kom efter att Gustav Vasa köpt anläggningen. Hans son Karl fick som hertig över bland annat Västergötland ansvaret för området. Han byggde upp en kungsgård på ön och 1583 döpte han om den till Marieholm, efter sin tyska hustru Maria.

1659 blev Marieholm landshövdingens hem och arbetsplats. Det var det ända fram till 1997 när Västra Götalands län bildades.

Staten äger alltjämt Marieholm, som förvaltas av Statens fastighetsverk. Hyresgäster är Mariestads kommun samt Västra Götalandsregionen.

Läs också

Artikeltaggar

BeslutBostad och byggenEkonomiFinansieringGustav VasaMarieholmMariestads kommunRenoveringarStatens fastighetsverkVästra GötalandsregionenÅtgärder

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.