Många olika känslor bubblar upp vid bröllop. Glädje. Förväntan. Trygghet.
Men också sorg. Rädsla. Och stress.
– I planeringen är det mycket fokus på bröllopsfesten, inte så mycket på hur äktenskapet kan formas, säger familjeterapeuten Ulrika Ernvik.
Kärlek är svårt. Familjeterapeuten Ulrika Ernvik har skrivit en bok på det tema hon ofta möter i jobbvardagen i Mariestad.
– Att gifta sig är ett viktigt beslut. Att ge kärlek varje dag är en utmaning. Med det löfte som två personer ger varandra kan de vila i relationen, säger hon som om sin bok "Dig vill jag älska – om modet och gåvan att leva i nära relationer".
– De som gifter sig lovar varandra att finnas där tills döden skiljer dem åt. Det är ett långsiktigt mål, såklart kan det vara så i ett samboförhållande också, men vid ett bröllop lovar vi det inför andra människor, och om vi gör det i kyrkan även inför Gud.
Ulrika tycker inte att det är särskilt vanligt att par söker sig till henne innan det är dags för bröllop.
– Jag önskar att alla som funderar på att gifta sig skulle ta tid för reflektion i några samtal med en tredje part. Oftast kommer människor till mig när det har börjat skava, de skulle ha vunnit på att prata innan det blev så, säger Ulrika Ernvik.
Största anledningen till att en tidigare kontakt uteblir tror hon är rädslan. Men som familjeterapeut kan hon vara den tredje personen i rummet. Bolla tankar mellan ett par.
– De kanske vågar säga saker till varandra som de inte skulle ha gjort annars. Samtidigt ska man inte ha för stor tilltro till att allting löser sig genom att prata om det. Det viktigaste är att vi kan vara en trygghet för varandra.
Familjeterapeuten ser bröllopet som en plattform, ett avstamp till ett liv tillsammans.
– Det är en fest för att kunna minnas, en viktig dag och ett stort löfte, en kort bit av vår gemensamma berättelse. Dagen vi lovade varandra ”ja”, säger hon och tillägger:
– Ibland när jag har samtal om att gifta sig eller flytta ihop handlar de om att i vardagen bli ett ”vi”. Men vad innebär det rent konkret? Det kan vara olika för olika par men i grunden handlar det om att tänka ”vi” i stället för ”jag”. Att det inte går att träna tre gånger i veckan. Att inte spendera 20 000 kronor själv utan ta ansvar för varandras gemensamma ekonomi. Att inte ta ett jobb långt bort ifrån hemmet.
Inför ett bröllop är det ofta mycket att tänka på, vad är viktigt att inte glömma?
– Det är en viktig dag där många vill att allting ska vara perfekt. Samtidigt är det då pengarna lätt rinner iväg. Viktigast är att det blir en högtidlig stund. Par ska kunna känna att de kan fira sin vigsel på det sätt de vill. De två som gifter sig står i centrum.
Hur ska man tänka kring vilka som bjuds in till bröllopet?
– I grunden handlar det om ekonomi. Vidare bör brudparet tänka på människor som följt dem genom livet, jag brukar kalla dessa för en ”livsklubb”. Det är människor som kan heja på och uppmuntra. Så fundera över vilka som ingår er ”livsklubb”, vilka stöttar och är viktiga för er?
Ulrika Ernvik understryker att det inte är konstigt att det kan finnas påtryckningar från andra som vill, men inte bör, påverka dem som ska gifta sig.
– Ibland finns det press från föräldrarna, men det är brudparet som bestämmer och ska känna friheten att inte behöva bjuda människor.
Om det skaver någonstans och det därför är svårt att välja gäster, vad ska man göra?
– Då bör man tänka vilka som är viktiga, de andra bjuds inte.
– Så fort familjer och släkter ska mötas är det lätt att mycket kommer upp till ytan. Då är det dock upp till gästerna att lägga det åt sidan just på bröllopet. Det i sig kan bli ett fantastiskt tillfälle att bygga relationer ifrån.
– Det kan alltid bli så att människor blir ledsna och känner sig bortvalda. Men om jag inte blir bjuden kan jag ändå ta ansvar för att ha en fortsatt bra relation till brudparet.. På samma sätt ansvarar den som blir bjuden men väljer att inte komma på bröllopet för sitt val.
Om man då får ett nej på inbjudan, hur kan brudparet hantera det?
– Försök att släppa det. Att det blir så att en bjuden person väljer att inte komma kan såklart bli en stor sorg i släkten. Men alla ansvarar för att inte tänka på det resten av livet, utan istället göra någonting bra av det.
– Jag brukar säga att bröllop innebär sorg. Det är lika sorgligt som en begravning. Säger jag ”ja” till att leva med dig och oss, säger jag samtidigt ”nej” till att leva ensam. Det är inte så att jag säger ”nej” till mitt liv och mig själv, men det ersätts av ett vi.
– Dessutom behöver jag säga ”ja” till mig för att det ska kunna bli ett vi. Det tror jag att många inte tänker på.
Läs fler artiklar om bröllop:
Gifte sig i väninnans klänning – nu hjälper Anne Marie par till bröllopskläderBröllopsfrisyren – det kan du förvänta dig: ”Försöker göra det lite speciellt”Malin, 33, köpte brudklänning på nätet – så räddade Helen mardrömmen