Grannar från Gullspång gifter sig – Josefine och Martin gör sin grej: ”Det är så vi”

Gatan i Gullspång där deras föräldrar bodde – med ett hus mellan dem – det var där Josefines och Martins historia började.

– Jag vet inte när vänskap övergick till kärlek, säger Josefine och får medhåll av mannen som hon den 3 juni säger ja till.

Solen skiner över Kinnekulle. Vid Hellekis säteri vankas det bröllop. Första helgen i juni ska Gullspångsbördiga paret Josefine Hammarberg och Martin Johansson gifta sig i den sagolika miljön.

– Vi är inte alls så romantiska av oss, säger 34-åriga Josefine.

Hon och Martin har bokstavligen känt varandra sedan barnsben. I och med grannskapet var skolvägen, lekkamraterna och kontakten mellan dem given. Även om det inte står helt klart när kärleken blev ett faktum, firar de i år 15 år som par.

Hemligt ett tag

Att det skulle bli bröllop har inte varit någon självklarhet, eller ett ämne de diskuterat sinsemellan. Frågan som ställdes nyårsdagen 2022 förändrade saken.

– Det var jag som friade, säger Josefine.

– Tillsammans med barnen var vi på Pippi på Liseberg, när de hade somnat i hotellsängen gick jag ner till baren för att beställa bubbel. Och så frågade jag Martin, mer storslaget än så var det inte.

Från och med den dagen började planeringen. Paret bestämde sig för att hålla bröllopet sommaren 2023. Datumet styrdes av en person de ville ha med extra mycket.

– En nära vän och släkting till Martin är fotograf. Vi kontaktade henne i februari/mars och bollade datum tills vi hittade ett hon inte var uppbokad på.

Tanken om att ha det före semesterperioden styrde en del. I augusti skickades save the date-korten ut.

– Fram till dess hade vi hållit det hemligt för alla, till och med våra föräldrar. Svårast var det för fotografen Olivia som visste om det men inte fick berätta för familjen, säger Martin.

Hitta rätt

– Det var jättesvårt att bestämma var bröllopet skulle vara, i Gullspång där vi och vår familj kommer ifrån, eller i Lidköping där vi bor i dag, berättar Josefine.

En dag när hon åkte just mellan de två ställena slog det henne.

– Kinnekulle finns ju!, utbrister hon nu som då.

En googling senare hade hon hittat en blogg där ett bröllop på Hellekis säteri dokumenterats. Josefine tog kontakt med bruden som skrivit inlägget.

– Det visade sig att hon just nu utbildar sig till bröllopskoordinator. Vi får nu hjälp av henne med budget- och planeringsmall som vi har använd som grund, i utbyte i att hon får använda oss som referens.

Budgeten lades med inställningen att hellre ta in företag för att utföra mycket av jobbet till fördel för att kunna njuta av bröllopet.

– Allting som tillkommer nu är poster på 5 000 till 10 000 kronor, så det plockar på. Nu kom vi på att det behövs fläktar till växthuset till exempel, säger Martin.

Paret gjorde en priolista, längst ner på den hamnade tårtan.

– Efter en tre rätters-middag är man inte särskilt sugen på den, så först hade vi tänkt att ha den i samband med brudskålen. Men nu har vi strukit den helt, säger Martin.

Viktigt för de två var att få en avslappnad fest där de har tid att umgås med sina nära och kära. När platsen var bokad föll mycket på plats. Den gjorde det möjligt att kunna ha hundra gäster.

– Vi har valt att bjuda de som vi umgås med. Mina kusiner träffar vi inte, men dina umgås vi med så de bjöd vi, säger Josefine.

Festligheterna börjar redan på fredagen. Då är det poolparty hemma hos paret.

– Det är omkring 70 personer som har anmält att de kommer, säger Martin som för ett tag sedan hade fest med sitt bandylag Villa hemmavid och därmed vet att platsen passar.

– Vi har hyrt in folk som fixar maten hemma i trädgården, vi trivs så bra hemma och vill gärna visa upp det, tillägger Josefine.

Hon och blivande maken bestämde sig tidigt för att leja ut så mycket som möjligt till fördel för att kunna njuta av dagen.

– Det är en gång i livet vi har denna fest, då ska den få vara exakt så som vi vill ha den ihop med de människor vi vill ha närvarande. Med anledning av det har vi nog också väntat ett tag med att ha bröllopet, säger Josefine.

Tillsammans i buss

Själva vigseln är vid halv fyra på lördagen. Före ska Josefine göra sig i ordning med hjälp av sin svägerska, medan Martin är med barnen. Därefter väntar fotografering.

– Vi ska inte ha något bröllopsfölje.

I kyrkan, eller rättare sagt Hönsäters kapell, kommer brudparet ha sällskap av sina barn i altargången. Senare får Vidar, 4 år, och Signe, 6 år, vara hos sin förskolefröken resten av dagen, medan bussen som tidigare tagit bröllopsgästerna till kyrkan även skjutsar dem till säteriet.

– Vi ska vara i det stora växthuset som delas upp i två rum, ett för middag och ett för festen, säger paret som har tillgång till lokalerna fyra dagar för vigseln.

Deras ambition är att skapa en hemtrevlig miljö med mycket färg.

– Det här är vår dag, vi gör som vi vill. För att det är så vi.

– På söndag är det gemensam brunch på hotellet för dem som vill, och den får faktiskt gästerna stå för själv, säger Josefine och tillägger:

– Vi tänkte ”bjuder vi in till bröllop, då bjuder vi också på mat och dryck”.

För att arrangera allt gällande information lättare byggde Josefines syster en hemsida till parets bröllop. Hur ser de två då på giftermålet?

– Det blir nog inte så mycket till förändring, säger Josefine.

– Vår bankman har väl lyft att det kan vara bra för att skydda allt vi har, tillägger Martin.

– Så det är mer av en trygghet.

Fler artiklar på tema bröllop hittar du här: