Batterilagret i Mariestad kan spara stora pengar åt Vänerenergi.
– Vi köper oss en försäkring mot höga avgifter, säger nätchef Ulf Gustafsson.
Lagret, som står placerat vid Electrolux parkering, är i praktiken som ett vanligt batteri. Det laddas upp och bidrar med el vid behov. Det kommer att användas vid både brister och överskott av el för Vänerenergi.
I båda fallen är det värdefullt.
Om det kommunala elbolaget behöver mer el till sina kunder än vad som kommer in via det regionala elnätet, måste inköpet öka.
– Vi har en viss gräns för hur mycket vi kan köpa. Håller vi oss inom det är det frid och fröjd men går det över får vi betala en övertrasseringsavgift.
I det fallet blir batterilaget användbart. Vänerenergi kan i stället för att köpa extra el, använda batteriet och slippa avgiften från Ellevio.
– Varje kilowatt som vi tar ut över gränsen kostar 46 kronor. En megawatt blir 46 000 kronor och gör vi det ofta går det lätt över 100 000 på en månad.
Hur ofta händer det?
– Oftast i februari. Det är kallt, alla vill ha el till värme och industrin går för högvarv.
Under sommaren är det ett motsatt förhållande. Många har solceller, producerar el och skickar ut på det lokala nätet.
– I vårt lokalnät kan vi i princip bli självförsörjande genom all lokal produktion. Det finns även en avtalad gräns för hur mycket vi kan mata ut i regionnätet. Går vi över den blir också en straffavgift. Nätet är mättat och Ellevio vill inte ha mer el.
Just nu, innan semestern, är dock behovet större än det som produceras.
– Men under juli, då industrin går på lågvarv, det är 25 grader, soligt och ingen behöver ha el, blir det ett överskott. Då kan vi skicka in överskottet i batterilagret.
Marginalerna i avtalet med Ellevio är snäva.
– Vi vill ligga så nära ett så ekonomiskt fördelaktigt uttag på nätet som möjligt och inte betala onödigt höga abonnemangsavgifter. Det handlar om att balansera men det är inte alltid så lätt.
Ett test
Ulf Gustafsson säger att batterilagret i Mariestad är litet energilager och klarar bara några få procent av det verkliga behovet.
– Det är ett test för att se om tekniken fungerar. Sedan kan det mycket väl bli fler lager i Mariestad. Men vi måste även se till att det inte uppstår andra oförutsedda störningar i elnätet. Det är snabba in- och urladdningar som kan skapa bland annat överspänningar lokalt eller orsaka störningar på elkvaliteten.
Just nu testas batterilagret ur flera olika aspekter.
– Under slutet av augusti kan det vara i full drift.
Kommer behovet av ett batterilager öka när bland andra Volvo och Metsä tissue kommer i gång med produktionen?
– Absolut, vi har inte produktion i landet som möter den ökade efterfrågan. I dagsläget har Sverige produktion motsvarande 140 terawattimmar, till 2045 ska landet upp till 340 terawattimmar. Produktionen måste öka, batterier löser inte det men lagringskapaciteten är viktig.
Lagret i Mariestad är på en megawattimme, i Töreboda ska det byggas ett på 2,3 megawatt. En megawattimme motsvarar 1 000 kilowattimmar, vilket är ungefär vad en normalvilla förbrukar på en månad.
Tre kategorier elnät
I landet finns det olika sorters elnät.
Stamnät är de ledningar som transporterar elen från kraftverken till regionnäten. Elen transporteras långt och spänningen är hög. Stamnätet ägs och drivs av staten genom Svenska kraftnät.
Regionnät är de ledningar som håller samman stamnätet och lokalnäten. Regionnäten ägs av elnätsbolag, som Ellevio.
Lokalnät är de ledningar som tar elen den sista biten fram till kunderna, det vill säga till företag och hushåll med flera. Vänerenergi äger nät i Mariestad och Töreboda.