Korstorps gård kommer att rivas när batterifabriken byggs i området. Gården bedöms därför som ett hotat kulturhistoriskt värdefullt objekt av Svenska byggnadsvårdsföreningen som har satt upp den på sin gula lista.
– Att hamna på listan är framförallt en signal till kommunen: ni har en värdefull byggnad ni borde ta hand om, säger Hannes Granberg, kommunikatör och projektsamordnare i föreningen.
Korstorps gård har nyligen anmälts till föreningens bevakningstjänst gula listan med följande motivering:
”Exploateringen bedöms som helhet innebära stora negativa konsekvenser för kulturlandskapet i form av visuell påverkan, barriäreffekter och då värden som vittnar om landskapets agrarhistoriska utveckling kommer att försvinna.”
Anmälaren är anonym. Föreningen menar att det kan vara känsligt att öppet kritisera exempelvis större exploateringar.
– Därför är alla våra anmälare anonyma, säger Hannes Granberg, kommunikatör och projektsamordnare på Svenska byggnadsvårdsföreningen.
Väcka opinion
Gula listan visar byggnader och miljöer i Sverige som anses värdefulla och hotas av rivning, förvanskning eller bristande underhåll. Syftet med den är att väcka opinion och debatt.
– När vi tar in ett objekt på gula listan informeras kommunen, berörd länsstyrelse, länsmuseum, hembygdsförening och lokala medier, säger Hannes Granberg.
Svenska byggnadsvårdsföreningen arbetar också för bevarandet genom exempelvis att skriva överklaganden, yttranden och debattartiklar.
Föreningen lyfter fram en kulturmiljöutredning som gjordes i februari 2023, som kommer fram till att Korstorps gård har höga kulturhistoriska värden . Där nämns Korstorps gårds anor från 1600-talet och den välbevarade 1700-talsbebyggelsen. Även landskapet med åkerholmar, alléer, stenmurar och odlingsrösen lyfts fram som värt att bevara.
– Genom att bygga i den skala som har presenterats bidrar man till stora negativa konsekvenser för kulturlandskapet och för förståelsen av det. Det kommer med andra ord bli svårt att läsa av områdets lantbrukshistoria. Att som kommun inte ta hänsyn till denna utredning är anmärkningsvärt.
Lokalt engagemang
I vissa fall har byggnader som placerats på gula listan kunnat bevaras..
– Absolut har det gått att göra skillnad. Samtidigt är Gula listan bara en del i arbetet. Att rädda enskilda byggnader och bebyggelsemiljöer kräver framförallt lokalt engagemang, det kan handla om protester, att skriva insändare eller göra insamlingar, säger Hannes Granberg och fortsätter:
– Och ofta stannar det inte där, en given byggnad behöver ofta räddas flera gånger.
Titta in i en snart försvunnen värld – rundtur på anrika Korstorps gårdMilstolpe för batterifabriken – så många miljoner betalar Volvo för markenFabriken förändrar vyn – här blir påverkan som störst: ”Upplevs på långt håll”TV: Flera tusen fridlysta ödlor har redan flyttats: ”Har gått väldigt bra”Fakta
Det här är gula listan
Gula listan är en bevakningstjänst som visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll. Enligt Svenska byggnadsvårdsföreningen är inte målet en komplett lista utan att visa vad som händer med, och vilka hot, olika kulturmiljöer står inför. Föreningen vill genom listan skapa opinion och debatt och på så vis påverka utgången för objekten.
En gulmarkering på den karta som är kopplad till listan betyder att frågan inte är avgjord, grönmarkering betyder att byggnaden eller miljön är räddad och en rödmarkerad byggnad eller miljö är riven.
I Skaraborg finns flera gulmarkeringar på listan, bland dem signalvaktarbostaden på Lanthöjden vid Göta kanal, kvarteret Blåmesen i Tibro, Stenstorps skolmuseum samt kvarteren Uranus och Vulcanus i Lidköping.
Svenska byggnadsvårdsföreningen är en ideell organisation som grundades 1975. Deras mål är att sprida och förmedla kunskap byggnadsvård, byggnadskultur och hållbart byggande samt värna byggt och grönt kulturarv.