Klas-Göran tog med sin dotter på deras första gemensamma dragspelsstämma 1978. Nu har han med sig både barn, barnbarn och barnbarnsbarn på musikupplevelsen som är något alldeles unik för dem.
– Det är en härlig gemenskap.
”Drömmen om Elin” är en klassiker på dragspelsstämmor runt om i Sverige. Och att kärleken spirar när musiken klingar upp verkar vara sant.
Klas-Göran Djurby från Herrljunga träffade sin kärlek Ulla Ferm på en dragspelsstämma. Likaså var det för hans dotter Annelie, som fick upp ögonen för sin Kjell Dohsé, på ett sådant evenemang.
– Min man spelar också dragspel, säger Emma Djurby Gustafsson, dotter till Annelie, roat.
Skrattet tränger igenom dragspelsmusiken. Att hänga bland glada musikanter är något visst. Det tycker även minstingen i gänget: Carl Djurby Gustafsson.
För honom är det inget konstigt att släktträffarna infaller just på sådana här tillfällen.
– Vi bruka hinna med fyra stämmor per år: Gölingstorp, Ulricehamn, Mariestad och Hjo, berättar Emma.
Hon är den enda i gänget som har ett instrument nära till hands. En gitarr står förpackad i ett fodral.
– Dels är jag uppvuxen med musik, dels spelar min man, säger hon som plockade upp instrumentet offentligt första gången 2014.
– Även jag har spelat dragspel, men nu har jag så ont i axeln. Efter en halvtimmes spel får jag ofta avbryta, säger Klas-Göran.
Lång helg
Totalt är 80 husvagns- och husbilsplatser bokade till årets dragspelsstämma.
– På lördag kväll ska vi ordna så att det blir dans, säger arrangören Erik Blom från Dragspelets vänner som hoppas på lika bra väder då, som nu, under fredagskvällen.
En bit bort laddar den yngre generationen med dragspelare upp för en lång kväll.
– Jag är nog kvar till 02-tiden, gissar Isak Johansson.
Familjär stämning
Han är 24-årige Mariestadsbon som beskriver sig som ”uppväxt på dragspelsstämmor”.
– Det är inte så att jag hela tiden behöver ha spelet med mig. Ibland är det är härligt att bara lyssna också!
Under fredagen sitter han i skuggan med Janne Karlsson och Anna Larsson från Tidaholm.
– Den här stämman är bra, liten och lagom, säger Anna som inte spelar själv utan ”mest njuter av atmosfären och gemenskapen”.
– Er har jag hängt med sedan jag föddes. Jag har även sovit i er husbil på många dragspelsstämmor, minns Isak.
Tillsammans med Janne bjuder han gärna på en bit musik - ”Drömmen om Elin”.