Bruce skapade ren eufori

Vilken var sommarens bästa dag?

Jo, det var givetvis 28 juni - då solen gassade, värmen fanns där och Bruce Springsteen och E Street band gästade Ullevi för en tredje avslutande spelning under sommarens Sverigebesök.

Det finns inte mycket som kan mäta sig med kombinationen: Bruce + sommar + Göteborg + Ullevi.

Göteborg har nämligen som konsertstad det där lilla extra som Stockholm saknar. När det är storkonsert i ”Lilla London” känner man pulsen, barerna kokar och folk trängs på restaurangerna - umgås och har det gött. Musiken strömmar ut på gatorna och de flesta är där för den stora konserten.

Den här gången, veckan efter midsommar, var vi ett gäng som inledningsvis satt vid Saluhallen och tog ett par öl för att sedan utomhus äta supergod schnitzel på Schnitzelplatz Lagerhuset vid Heurlins Plats.

Det blev många skratt och förväntan inför konserten var förstås stor.

Kunde Bruce och bandet trolla fram magin igen?

Förälskelsen mellan Bruce och Göteborg sitter i sedan 1981 (Scandinavium). Han har sedan besökt stan och Ullevi 1985, 2003, 2008, 2012 och 2016, samt nu 2023.

Besöket 1985 slutade med att det blev sprickor i Ullevi sedan 127 000 personer under två kvällar hoppade i takt med Beatles-pärlan "Twist and Shout".

Den hoppande publiken fick marken att vibrera och detta gick vidare upp i läktaren och taket. Resultatet blev en spricka i betongen. Själv stod jag på innerplan den första kvällen och hela marken gungade - en märklig och kuslig känsla.

Efter de två konserterna med Springsteen 1985 konstaterades det att de linfästen som skulle hålla uppe Ullevis tak hade tagit stryk.

Ullevi, som invigdes 1958, fick faktiskt rockförbud efter konserterna.

På den tiden stod arenan i lera, men efter renoveringen sattes 101 betongpelare som går ända ned i berggrunden, vilken ligger 20-60 meter under markytan.

När Springsteen spelar på Ullevi går "Twist and Shout" numera under namnet "The stadium breaker" och på kvällen den 28 juni fick vi en euforisk version. New Jersey-kungen - som fyller 74 år i september - visade att han fortfarande är den bästa publikdomptören i världen. Det blev en rock-injektion på närmare tre timmar och showen följde en röd tråd om livet, dess förgänglighet, livsglädjen, sorgen och hoppet om något bättre.

Publiken blev verkligen "wild and crazy" under "Twist and Shout" och vi lämnade arenan, svettiga, varma och med ett stort leende på läpparna. Det är fortfarande en sådan där kväll som man minns. Ett sommarminne som lever kvar länge.

Det har varit många sådana ögonblick med Bruce genom åren. Ett av de allra bästa minnen är från den 22 juni 2003 när Bruce och bandet inledde spelningen med "The Promised Land" - pärlan från albumet "Darkness on the Edge of Town" från 1978.

Det var en start som fick ett fan att nästan smälla av. Efter den pangstarten fick vi vara med om ett riktigt segertåg som avslutades med... just det, "Twist and Shout".