Jag läser i Mathias Breds senaste ledare i Mariestads-Tidningen att generation Greta Thunberg i den norska debatten förklarats död. Bakgrunden är det nyligen genomförda norska skolvalet, där partierna till höger fick en klar majoritet av rösterna och det norska miljöpartiet MDG blev en av valets förlorare. Detta valresultat ligger i linje med trenden bland svenska förstagångsväljare som generellt står till höger och för vilka miljöfrågan verkar ha tappat i relevans. Utveckling är förhoppningsvis ingen nyhet för experter och kommentatorer, men som samhälle har budskapet om att dagens unga tillhör generation Greta för vilka klimatet och jämställdhet är allt hamrats in så hårt att det kan vara svårt att släppa.
Generation Greta har under de senaste åren etablerat sig som en term för att beskriva generation Z, personer födda runt millennieskiftet fram till 2010-talet. Det har producerats spaltmeter om generationen för att försöka förstå vad de drivs av och hur de fungerar. Ändå tycks bilden av en generation ungdomar med ett stort miljö- och klimatengagemang vara lite av en fantasi hos äldre. Många vill såklart gärna se unga som Gretor för att det skänker hopp om att klimathotet kommer att lösa sig. Så tycks dock inte verkligheten se ut. Det finns såklart en mindre grupp som är dedikerad till Gretas rörelse, men den större gruppen är vad som kallas för hyperkonsumenter, för vilka konsumtion är likställt med hög status och makt.
Tittar man på vad majoriteten av unga aspirerar till i dag så är det inte tidskrävande investeringar som ger status.
Som motpol till generation Greta har kulturantropologen Katarina Graffman myntat begreppet generation Bianca, där influeraren Bianca Ingrosso fungerar symbol för den snygga och rika entreprenören som har råd med lyxkonsumtion. Tittar man på vad majoriteten av unga aspirerar till i dag så är det inte primärt tidskrävande investeringar som en hög utbildning som ger status, utan att göra snabb karriär inom tv- och media-branschen eller bli entreprenör och tjäna snabba pengar som står högst i kurs. Om detta låter cyniskt så bör vi komma ihåg att konsumtionskulturen ramar in och påverkar precis allt som vi gör. Oavsett vilken generation vi tillhör så matas vi med budskapet att ju mer pengar vi har och ju mer vi kan konsumera desto mer framgångsrika blir vi.
Att en generation kan beskrivas i så pass olika termer har inte bara att göra med önsketänkande. Det är rätt knöligt överlag att prata om grupper som generationer eftersom en generation är alla i en grupp födda en viss tid och som därmed har olika drivkrafter, förebilder och föreställningar om status. Det man kan fokusera på är att förstå vilket sammanhang unga i dag växer upp i och försöka tolka hur det kan komma att påverka dem. Dagens unga växer upp under förutsättningar som är väldigt annorlunda mot de som vi som tillhör äldre generationer har gjort, och som påverkar vad de värderar och hur de beter sig.