Nyligen fick en livsmedelsverksamhet i Mariestad kraftig kritik på grund av brister i hygienen. Utvecklingen har dock varit positiv – betydligt färre verksamheter har fått på fingrarna av kommunens kontrollanter i år än under 2022.
– I år ser det verkligen bra ut, säger Ritva Rådefalk, miljöinspektör på Mariestads kommun.
MT kunde i slutet på augusti berätta om en livsmedelsanläggning i Mariestad som fått hela 27 anmärkningar efter ett besök av kommunens miljöinspektörer. Vid kontrollen fann inspektörerna bland annat råttskit på golvet och flera ostädade ytor. Den typen av grova brister tillhör dock inte vanligheterna, berättar Ritva Rådefalk.
– Överlag sköter sig verksamheterna väldigt bra. Den typen av fall är ovanligt att vi stöter på, säger hon.
Kommunens miljöinspektörer har som uppgift att kontrollera totalt 430 verksamheter i MTG-kommunerna. Det rör sig om allt från restauranger och offentliga kök till gatukök och fårslakterier på landsbygden. Man undersöker hygien och hantering, med målet att konsumenter och brukare i privat och kommunal sektor ska känna sig trygga med att det de får i sig har behandlats säkert.
Årligen görs mellan 450 och 600 kontroller. Av dessa går ett normalt år cirka 15–20 till förelägganden, vilket innebär att företaget får ett krav på åtgärd på grund av någon form av brist. I år har färre än tio ärenden gått så långt, vilket tyder på en rejäl minskning jämfört med 2022.
Ifjol var antalet förelägganden hela 35 stycken. Orsaken är enligt Ritva Rådefalk pandemin.
– Att man har regelbunden kontroll är viktigt. Vi märkte att problemen ökade när vi inte kunde ha samma närvaro under pandemin.
Två förbud har utfärdats
Under 2023 har två fall gått hela vägen till förbud. Då får företaget inte fortsätta sälja eller producera varan förrän åtgärder vidtagits. Den vanligaste bristen rör hygienarbetet.
– Det är i huvudsak det som fallerar. Personalen blir hemmablinda. Det kan hända något privat som gör att man kommer efter med de sakerna. Det kan så klart också vara att man fuskar, men det skulle jag inte säga är vanligt här. Sedan finns ju fall där man använder surrogatlivsmedel, exempelvis salladsost i stället för fetaost, trots att man skriver fetaost på matsedeln. Men det skulle jag inte säga är vanligt i våra kommuner, säger Ritva Rådefalk.
Vad brukar verksamheternas förklaring vara?
– Den vanligaste förklaringen är att man inte har haft tid. Man säger att man har för lite personal.
Antalet kontrollbesök varierar beroende på vilken riskklass verksamheterna har. Platser som exempelvis hanterar rått kött får besök oftare, då det klassas som mer riskfyllt.
Ritva Rådefalk har jobbat 35 år i yrket som miljöinspektör och stött på många ovanliga brister hos livsmedelsverksamheter. Märkligast var besöket hos en restaurang som själva hade anmält att de trodde att de hade matförgiftat kunder och misstänkte sin egen personal som orsaken. När hon kom dit stod de fortfarande och lagade lunchportioner till kunder.
– Personalen mådde verkligen inte bra. Folk ringde och beställde mat och de fortsätta ändå att leverera ut portioner. Jag kunde inte göra annat än att stänga det direkt, skrattar Ritva Rådefalk.
Flera brister redan åtgärdade i verksamheten: ”Här finns inget motstånd”