Så kan bristen på bostäder i Mariestad lösas – ”delad villa” tycker forskare

Hur kan Mariestad hantera bostadsförsörjningen när fler vill bo i kommunen? Den frågan tittar Nils Björling och hans forskarkollegor närmare på.

– Det måste synliggöras vilka vägval som finns för Mariestad, säger han som själv bor i stan.

Med tusentals nya jobb på väg till Mariestad förväntas efterfrågan på bostäder att öka kraftigt. Kommunen måste redan nu planera för var alla nya invånare ska bo. Ska det röjas skog, får jordbruksmark ge plats åt nya bostadskvarter? Eller kan staden förtätas?

Fler tillsammans

Forskaren och Mariestadsbon Nils Björling ser flera alternativ.

– Jag tror att det finns möjligheter att bygga bostäder i befintliga bostadsområden. Bor det några få personer i ett stort hus skulle det kunna rymmas fler, till exempel om man bygger till ett kök, säger han och fortsätter:

– Det handlar om att utmana invanda föreställningar. Det är märkligt att vi inte oftare kan öka exploateringsgraden i ett vanligt villaområde så att husägare kan säga: ”Jag bygger fyra lägenheter till och tjänar på kommunens utveckling”. Så gör vi inte i Sverige.

En förklaring till det är att det ofta är lättare att göra en ny detaljplan än att ändra i en befintlig.

– Det är många som kan överklaga. Olika, allmänna intressen ställs mot varandra, säger Nils Björling och konstaterar att det skulle vara svårt att riva Gamla stan i Mariestad för att bygga nya, högre hus.

Där finns kultur- och historiska värden att värna. Samtidigt har vi vant oss vid en livsstil där vi har stora ytor att röra oss på.

– På Gärdet finns flera villor som ursprungligen var flerfamiljshus men som i dag används av en familj, berättar Nils Björling.

Tre orter

Han jobbar vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers tekniska högskola och forskar inom stadsbyggnad och planering på lokal och region nivå.

Ett av projekten som han nu jobbar med har som mål att undersöka hur civilsamhällets roll i bostadsbyggandet kan stärkas. Genom tre olika fallstudier, där planarbetet i Mariestads kommun är en, vill forskarna lyfta fram vilka möjligheter och utmaningar som finns.

– Vi hoppas visa alternativ som kommunen kanske inte själv har möjlighet att utveckla och visualisera. Processen är otroligt snabb och kräver mycket insatser för att i det här fallet matcha det privata företaget.

Saknar kunskap

Forskarnas tes är att svenska kommuner har goda kunskaper om hur man jobbar med den privata sektorn för att sälja mark, driva projekt och genomföra planering. Däremot vet man mindre om hur idéburna aktörer och civilsamhället kan stöttas.

– De har andra ekonomiska förutsättningar och det blir snarare många mindre projekt än några få stora. Den ekonomiska säkerheten kan ligga i projektet i sig. Därför behövs andra möjligheter till lovgivningsprocesser, lån och kreditgivning. Samtidigt utökas möjligheten till en hållbar utveckling om fler aktörer kan bidra till det lokala förändringsarbetet. Vi vill undersöka vilken potential som finns när fler kan vara med, förklarar Nils Björling.