Med Electrolux försvann en del av Mariestad. Nils Björling gör kopplingar till Boden och Försvarsmakten. Nu är han en av forskarna som ska undersöka hur en ny etableringsvåg kan komma att påverka kommunerna.
I Mariestad ska Volvo starta en batterifabrik. I Skellefteå har Northvolt redan gjort just det. I Luleå finns vätgasprojektet Hybrit samt Facebooks serverhall och utanför Boden byggs H2 Green Steels fossilfria stålverk.
Är det en ny industriell revolution som sker i Sverige? Och vilka utmaningar och möjligheter följer med miljardinvesteringarna? De frågorna ställer sig nu en stor grupp svenska forskare.
En av dem är Mariestadsbon Nils Björling, universitetslektor vid Chalmers tekniska högskola. Tillsammans med kollegor på Umeå, Luleå och Karlstads universitet ska han titta närmare på hur kommunernas planering påverkas av den industriella omvandlingen.
– Från början låg fokus på kommunerna i Norr- och Västerbotten, men det kändes dumt att inte haka på Mariestad med tanke på vad som händer här och att jag har jobbat med kommunen så länge, förklarar han.
Nils Björling förklarar att Mariestad precis som Norrlandskommunerna står inför en svår och omvälvande tid.
– De har under lång tid strömlinjeformat sin planering för att hantera en stagnerande och ibland minskande befolkningsutveckling. Plötsligt kommer inspel från externa aktörer som önskar mycket från de offentliga investeringarna. Att som liten kommun klara att ställa om är en jätteutmaning.
Därför behövs mer stöd från staten, anser forskaren. Men det kräver en omsvängning i politiken.
– Statliga investeringar har i stor utsträckning gått till storstadsregionerna. Det har nästan funnits en underliggande idé om att vi långsiktigt kan demontera den svenska landsbygden och flytta befolkningen till storstäderna, säger Nils Björling.
Nu när företagen vill etablera sig i andra delar av landet och EU siktar på ett klimatneutralt Europa upplever han en förändring i hur man i Sverige ser på landsbygden och inlandskommunerna. Ett tecken på det är den nationella samordnare som regeringen har tillsatt för att underlätta bland annat Volvos satsning i Mariestad.
Samtidigt varnar forskaren för vad som kan hända om den lilla kommunen förlitar sig alltför mycket på en stor arbetsgivare.
– Risken är att man tappar bort betydelsen av mångfalden, säger Nils Björling och pekar på hur Boden agerade när Försvarsmakten rustade ner.
– Kommunen har arbetat aktivt för att bredda näringslivet. Det har även Mariestad gjort. Det skapar ett mer robust samhälle.
En annan sak som Mariestadsforskaren tycker ska diskuteras är maktförhållandet mellan det storsatsande bolaget och kommunen.
– Som det är i dag betalar företag inte kommunal skatt, utan bara statlig, konstaterar han.
Det väcker frågor, anser Björling, kring vad ett företag ger tillbaka till det område det verkar i och hur staten stöttar kommuner och regioner.
Intressant, tycker han, är också att idén om statlig planering. I dag sker det mesta av planeringsarbetet i varje enskild kommun. Samtidigt innebär regeln om lokalt självbestämmande att kommuner kan säga nej till vindkraftverk och solcellsparker, men ett sådant beslut riskerar att stoppa gröna industrisatsningar.
– De nya etableringarna kräver en starkare nationell idé om var de kan placeras utifrån var det finns tillgång till kompetens, energi, råvaror och mark, säger Nils Björling.
– Nu har det nästan varit så att de hamnat där kommunerna har gett företagen mest.
Det nya framtidslandet?
Umeå universitet leder forskningsprogrammet där 15 forskare från hela landet ska undersöka den pågående industriella omvandlingen i norra Sverige. En ambition är att svara på hur den gröna omställningen påverkar samhället och om det kommer att innebära en ny industriell revolution. Forskare ska även granska hur planeringen i kommunerna påverkas och där följs även planeringsprocessen i Mariestad. Programmet finansieras av Riksbankens jubileumsfond och pågår 2023-2029.