– Vi spelade tennis i bollhallen när Lars Hay berättade att han ville börja spela Wienermusik, han hade precis gått i pension och ville bilda ett kapell. Han frågade om jag ville vara med, minns batteristen Sten Andersson.
Sagt och gjort, Lars fick sitt kapell och Sten blev en av medlemmarna.
Idag är Sten en nestor i gänget, han är den ende i Wienerkapellet som varit med sedan starten år 1998. Och när de samlas för att träna i Bergmansgårdens samlingslokal är Sten, som får kånka på sina trummor, en av de första på plats.
Tidig är också solisten Lars Forsberg som av naturliga skäl inte har så mycket att bära på, och så Hans Olofsson med sitt dragspel.
De passar på att lyfta fram framlidne Lars Hay.
– Han hade ju varit musiklärare i kommunen och hade en bakgrund som militärmusiker, hade dessutom förmågan att skriva arrangemang för orkester. När han gick bort efterlämnade han en skatt till oss, totalt rör det sig om cirka 440 arrangemang för Wienerkapellets sättning, säger Lars.
Även damer
Kapellet är populärt, säg den i bygden som inte hört den för närvarande 11 herrar och 3 damer starka gruppen. Ett krav på hög ålder är inte uttalat men är både praktiskt och önskvärt.
– I början var det många yngre musiker, men det har blivit så att för att få vara medlem måste du nästan vara pensionär. Då kan man vara med på de spelningar vi har runt om i länet, de är ju ofta dagtid, när folk arbetar, säger Lars och berättar att kapellet var flitiga de första åren, han har sett i äldre papper att Wienerkapellet då hade mellan 25-28 spelningar per år.
– Idag ligger vi på mellan 5 och 10 spelningar per år.
Men även duktiga musiker måste träna, Hans Olofsson berättar att de samlas varannan vecka.
Bred repertoar
– Vi har en väldigt varierande repertoar, och det kommer att märkas på jubileumskonserten på teatern den 15 oktober, säger Hans.
Programmet på jubileumskonserten kommer att bestå av ett par låtar från de genrer och tidsepoker de hämtar musik från.
– Wienerkapellet kan uppträda i många olika skepnader, vi kan vara en cirkusorkester, en marschorkester, en kammarorkester, allsångsorkester, vi kan vara Glenn Millers orkester, säger Lars, som också är ordförande i föreningen Wienerkapellet.
Är det kul det här?
– Jättekul, det är det som håller oss unga, att komma samman är ju.. that’s it, säger Lars leende.
Hans Olofsson berättar att medlemmar även har gemensamma utflykter.
– I våras var vi till Vara konserthus och lyssnade på storbandsjazz.
Jonny – kapellmästare
De övriga medlemmar droppar in, Jonny Olofsson, klarinett, är kapellmästare sedan fyra år tillbaka. Jonny berättar att han varit varit med i Wienerkapellet i 13 år.
– Jag gick med när jag blev pensionär, säger Jonny som leder gruppen musikaliskt, är dirigent, och kommer med idéer om repertoar.
Jonny berättar att Lars Hay även komponerade musik.
– Två av hans marscher, ”Borgmästaren” och ”Gjutaren” kommer att vara med på jubileumskonserten.
Denna dag när Wienerkapellet övar är Marÿke Vos enda damen.
– Jag har varit musiklärare i Holland, här i Sverige var jag med i en trio i Lyrestad som spelade barockmusik. Lars Hay kom och frågade om jag ville hjälpa den som då var violinist i Wienerkapellet.
På den vägen är det, nu tillhör Marÿke den fasta ensemblen.
Föryngringen?
Ingen sticker under stol med att medelåldern är hög.
– När vi spelade för PRO i Lidköping berättade jag hur gamla vi var tillsammans. Efter spelningen kom det fram en man och sa att vi var i genomsnitt 78,4 år, och det är två år sedan!
Jubileumskonserten i all ära men redan den 1 oktober spelar Wienerkapellet vid en musikgudstjänst i Fägre kyrka.