Hoppa till huvudinnehållet

Tracey odlar utan att gräva – säljer egenodlat från sin grönsaksgarderob

Publicerad:
Tracey spejar ner på sina zucchinier. I år är det zucchini och tomater kunderna först och främst efterfrågar, säger hon. Det går i vågor.
Tracey spejar ner på sina zucchinier. I år är det zucchini och tomater kunderna först och främst efterfrågar, säger hon. Det går i vågor. Foto: Malin Bring

I Ålunden i Apetorp har Tracey Paddon odlat fram ett blomstrande, grönskande rike på sin och sin mans mark.

Här säljer hon grönsaker, frukt, bär och blommor från en liten fiffig ta-själv-garderob - produkter hon odlat fram utan att ta så mycket som ett enda spadtag.

I grönsaksgarderoben vid vägen kan kunderna förse sig med de de vill ha och betala med Swish. Ålundens grönsaksodling säljer också via Törebodas Reko-ring.
I grönsaksgarderoben vid vägen kan kunderna förse sig med de de vill ha och betala med Swish. Ålundens grönsaksodling säljer också via Törebodas Reko-ring. Foto: Malin Bring

– Vi fattade inte riktigt hur mycket mark som hörde till huset när vi köpte det för tre år sedan. Det är så mycket som 2,1 hektar mark, men när jag såg hur lerig och tung jorden var tänkte jag ”Det där gräver jag inte i!”, säger Tracey Paddon.

Odla ville hon gärna, så det blev att googla runt för att se om det fanns någon grävfri odlingsmetod.

– Jag hittade ”no dig-metoden”; det finns ingen svensk översättning för no dig, men det betyder att odla utan att gräva. Det är otroligt enkelt och har visat sig vara väldigt effektivt.

En av förespråkarna för no dig, och en av Traceys odlingsguruer, är den brittiske trädgårdsmästaren Charles Dowding. Dowding har skrivit en rad böcker om metoden och säljer allt från kalendrar till kurser och T-shirts med no dig-tema från sin fullmatade hemsida. Numera finns också mycket svenskt material om metoden på nätet, och en första svensk bok har utkommit.

Lätt att byta land

Tracey och hennes man Simon flyttade till Sverige från Wales för knappt sju år sedan, när mannen fick ett jobb på högskolan i Skövde. Att byta land var ett lätt beslut, säger hon.

– Jag ville ha ett nytt äventyr i livet. Mitt jobb som bibliotekschef blev bara mer och mer stressigt och bibliotekets resurser skars hela tiden ner. Mitt intryck av Sverige från en semester i Skåne var att det var ett väldigt rent och välordnat land. Nu vill jag absolut inte fytta härifrån, jag känner mig hemma här.

Till att börja med hyrde paret ett mycket litet hus i Fägre, men efter några år av trångboddhet lyckades de hitta sitt nuvarande hem i Apetorp.

– Lite äldre människor som hör att vi bor här säger ”Åh, ni bor i Astrids hus, där vi brukade köpa jordgubbar på 1970-talet!”. Det är roligt att veta att någon har odlat här före mig.

Insekter är hjärtlig välkomna i odlingen. Till och med sniglar, bara de inte äter upp ALLT. -Jag vill också ha lite, säger hon.
Insekter är hjärtlig välkomna i odlingen. Till och med sniglar, bara de inte äter upp ALLT. -Jag vill också ha lite, säger hon. Foto: Malin Bring

Bjässen Bertha

Innan vi ger oss ut för att beundra odlingarna dricker vi en kopp te från en klassisk engelsk tekanna, fast med havremjölk eftersom komjölk inte är veganskt.

Tracey visar upp ett av sina skötebarn, en nästan fyra kilo tung bjässe till zucchini som hon döpt till Bertha.

– Jag gjorde en liten tävling på min Facebooksida, där folk fick gissa hur mycket hon vägde. En av mina grannar kom närmast, men hon ville inte ta emot första pris, som var Bertha. Därför är hon fortfarande kvar hos mig.

– Jag var borta från landet i två dagar och då passade Bertha på att växa till sig under ett blad. Eller okej, två blad kanske, säger hon.
– Jag var borta från landet i två dagar och då passade Bertha på att växa till sig under ett blad. Eller okej, två blad kanske, säger hon. Foto: Malin Bring

Det är viktigt för Tracey och Simon att försöka minska sitt gemensamma koldioxidavtryck. De har ingen bil, använder så lite plast som möjligt, handlar kläder på loppis och återanvänder kartong och papper. Dessutom är de veganer sedan 30 år tillbaka.

– Vi cyklar och går överallt, det går jättebra. Kollektivtrafiken fungerar bättre här än hemma i Storbritannien.

Mångfalden ökar

Att främja den biologiska mångfalden är en annan hjärtefråga.

– Jag odlar med naturen, inte mot den. Hos oss klipper vi inte gräset eftersom det gör att mångfalden av växter och djur ökar. Vi har insett att om insekterna är glada är alla glada, och vi har massor av insekter, fjärilar, ödlor och ormar.

– Paddor har vi också många av. Jag älskar paddorna! Tyvärr har vi haft många mördarsniglar i år också, men det är okej, bara de inte äter upp allt. Jag vill också ha lite!

Rådjur är inte heller populära. I början åt de upp det mesta av Traceys grönsaker, men nu har Simon byggt ett högt stängsel runt odlingarna, som håller dem ute. Där innanför växer grönsaker av alla de slag - bönor, linser, blommor och bär i långa rader. Tracey pekar och berättar vad som är vad. Omkring 35 olika sorter kommer vi upp i, och då kan hon ändå ha glömt något.

– I år går zucchini och tomater väldigt bra. Det varierar från år till år, förra året ville folk ha mycket svartkål och grönkål.

Hon vill gärna experimentera och prova att odla lite ovanligare sorter, men det gör en del kunder osäkra.

– Jag lägger ut recept på min hemsida för att hjälpa folk på traven.

Linser är otroligt lätta att odla, tycker hon, men att plocka ur dem ur sitt skal är tidskrävande.
Linser är otroligt lätta att odla, tycker hon, men att plocka ur dem ur sitt skal är tidskrävande. Foto: Malin Bring

Ingen miljonär

Hon blir absolut inte miljonär på sina odlingar, säger Tracey, men pengar är inte särskilt viktigt för henne.

– Det viktiga är att jag har det trevligt medan jag odlar, och att mina kunder har det trevligt när de lagar mat av det de köpt av mig. Och så är det viktigt för mig att känna att jag har gjort något bra för jorden och ägorna.

No dig-metoden enligt Tracey

Istället för att höstgräva landet breder du ut kartong - gärna återvunnen - på ytan du vill odla på, så att allt ogräs kvävs. Lägg på ett lager kompost, jag brukar lägga till lövkompost, och sedan ett lager sand och ett lager gödsel tills bädden är cirka 10 centimeter hög. Lagret bryts ner till fin mull under vintern, och till våren planterar du små plantor du dragit upp av önskad sort. Det är enkelt, jorden får vara i fred, maskar och småkryp får ostört göra sitt jobb och du arbetar mer miljövänligt, det blir mindre ogräs och du sparar din rygg.

Artikeltaggar

ArbeteBlommorCharles DowdingDjur och naturGrönsakerMat och dryckMiljöOdlingSkövdeStorbritannienTöreboda kommunWales

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.