Kommunen behöver ett nytt reningsverk och större VA-system för att klara expansionen som Mariestad står inför. Investeringen skulle ske i år, men har ännu inte startat.
– Det har ingen betydelse att vi skjuter på det ett år, bara det är klart till 2025, säger Johan Abrahamsson (M).
Inför 2023 avsatte Mariestads kommun 452 miljoner kronor i budgeten till investeringar. Men mindre än hälften – 200 miljoner kronor – kommer enligt en prognos att användas.
Det får oppositionen att reagera.
– Visserligen innebär det att kommunen inte behöver låna så mycket pengar i år, men det stör mig att det man uppnår ligger så långt från beslutad budget, säger Janne Jansson (S).
Förklaringen finns framför allt i två punkter: kommunen har inte gjort alla markinköp som planerats och arbetet med att bygga ut infrastrukturen kring vatten och avlopp går långsamt.
– Utredningen kring reningsverket har tagit längre tid än väntat, men det kommer nog ändå bli en billigare och smartare lösning, säger kommunstyrelsens ordförande Johan Abrahamsson (M).
Han håller med oppositionsrådet i kritiken:
– Vi lever båda i tron att om man har äskat pengar så tänker man också genomföra investeringarna.
Men så har alltså inte skett. Det innebär att tiden för bygga ut infrastrukturen för vatten och avlopp minskar.
– Vi måste vara klara till kvartal ett under 2025 för att klara den bostadsefterfrågan vi står inför med AB Volvos etablering och att alla andra företag växer så det knakar, säger Johan Abrahamsson.
Tufft för skolan
I övrigt visar delårsrapporten att det går hyfsat ekonomiskt för Mariestads kommun. Enligt prognosen kommer resultatet för året att bli 21,8 miljoner kronor. Det är bättre än i budgeten, där man räknade med 7,1 miljoner kronor.
Samtidigt går delar av verksamheten med underskott. Tuffast är läget för utbildningsnämnden som saknar 10,3 miljoner kronor.
– Det beror på att det i maj beslutades att flytta tolv miljoner från nämnden, säger Janne Jansson (S).
– Jo, fast det har visat sig att vi hade fått fel underlag när vi la budgeten förra året. Uppgiften om antalet elever stämde inte, det var inte så många barn, invänder Johan Abrahamsson.
Han konstaterar att nämnden inte kan hämta in underskottet i år:
– Det är svårt att ställa om skolan under ett verksamhetsår, säger han och fortsätter:
– Det viktiga är att vi går in med rätt siffra i budgeten för nästa år.
Ny chef får beröm
Även äldre- och omsorgsnämndens ram minskades med tolv miljoner kronor i våras, men har nästan lyckats nå en budget i balans. Vid augusti månads utgång saknades 1,7 miljoner kronor.
– Vi har fått in en väldigt bra chef i Annelie Åberg. Hon jobbar både systematiskt och lugnt, konstaterar Johan Abrahamsson.
Det håller Janne Jansson med om. Han är också nöjd med att antalet anmälningar om risk för skador har ökat.
– Det tyder på att personalen är mån om sin arbetsplats och vill ha en bra arbetsmiljö. Det är positivt.
Däremot vill kommunen minska sjukskrivningstalen. Dagens 7,8 procent placerar Mariestad i mitten bland kommunerna i Skaraborg.
– På nationell nivå är det det bra, men nu startar vi ett hälsoprojekt för att komma ner till de siffror vi hade före pandemin på runt 5-6 procent, förklarar Johan Abrahamsson.
– Vi ska plocka ut de bästa bitarna från Hälsoresan och jobba vidare med den, berättar Janne Jansson.
Borde sikta högre
I delårsrapporten redovisas också om kommunens lyckats uppnå de mål man satt upp för mandatperioden. Där tycker Janne Jansson att kommunen skulle kunna spänna bågen ytterligare.
– Målet är att ligga på riksgenomsnittet eller högre och det gör vi i 95 procent av fallen. Då skulle vi kunna ta i mer.
Johan Abrahamsson konstaterar att målen togs i total enighet.
– Och det var de tuffaste målen vi hittills satt upp för kommunen. Men det är inget som hindrar att vi skärper flera av dem när vi gör internkontrollen inför nästa år, säger han.
Han förklarar att man väntar på att få in statistiskt säkerställda mätetal för att Mariestad ska kunna jämföra sig med andra kommuner.
– I de områdena vill vi ha en positiv trend, inte en peak till följd av en kampanj som sedan snabbt avtar. Vi kan inte ha populistiska mål, utan mål som höjer kvaliteten i vår verksamhet.
Höjda räntor
En sak som bekymrar oppositionsrådet är de kraftigt ökade räntorna, men kommunstyrelsens ordförande är lugn.
– Det är planerade kostnader. När vi genomförde fastighetsunderhåll och energiprojekt hade vi två mål, att spara energi och att skapa en bättre arbetsmiljö för elever och lärare. Men det gav oss också stora kostnadsreduceringar för uppvärmning och el, berättar Johan Abrahamsson.
– Vi har sänkt driftkostnaderna med nästan fyra procent, vilket får ställas i paritet med den nya räntekostnaden. Alternativet hade varit ej renoverade fastigheter och en hög driftkostnad ändå.