Hoppa till huvudinnehållet

Detaljplanen för Korstorp – ett miljonprojekt: ”Det handlar om 4 500 arbetstimmar”

Publicerad:
Adam Johansson och Julia Nedersjö har lagt ned åtskilliga timmar på detaljplanen för Korstorp där Volvo ska bygga en batterifabrik.
Adam Johansson och Julia Nedersjö har lagt ned åtskilliga timmar på detaljplanen för Korstorp där Volvo ska bygga en batterifabrik. Foto: Charlotte Ferneman

Uppdraget om en detaljplan för Korstorp kom våren 2021.

Tusentals arbetstimmar senare är den klar och har vunnit laga kraft.

– En bra plan. Vi har fått med det mesta, säger planchef Adam Johansson.

Fredagen den 20 oktober kunde Adam Johansson och hans kollegor andas ut. Då hade det gått tre veckor sedan detaljplanen för det 142 hektar (drygt 200 fotbollsplaner) stora området Korstorp 1:2 med flera antogs av fullmäktige. Överklagandetiden var då förbi och planen hade vunnit laga kraft.

– Det kändes väldigt bra. Vi har lagt ned mycket jobb, säger planarkitekt Julia Nedersjö.

Detaljplanen omfattar cirka 50 dokument, av varierande längd. Flera innehåller olika bilagor och det är åtskilliga sidor som ska plöjas igenom för den som vill läsa allt. Dokumenten omfattar det mesta som rör möjligheter och förutsättningar för Volvos kommande etablering.

– Vi höll på i två år. I sammanhanget är det en kort tid med tanke på uppdragets storlek. Projektet har enorm betydelse för Mariestads utveckling och vi har haft ett stort mandat och prioriterade resurser, säger planchefen.

Hur många timmar har det blivit för avdelningen?

– Det handlar om 4 500 arbetstimmar bara för oss. Planenheten har drivit projektet tillsammans med exploatören och många berörda aktörer.

Hur mycket har Volvo varit involverat?

– Volvo är exploatör och är ansvarig för detaljplanens genomförande i samarbete med kommunen. Vi har haft en nära dialog, men det är vi som har utformat planen.

Uppdrag

Uppdraget från den politiska ledningen kom till planavdelningen i mars 2021. Kommunen letade efter en stor etablering och ville skapa förutsättningar för ett nytt område. Inget av de befintliga tidigare detaljplanerade områdena räckte till. Några år tidigare var batteritillverkaren Northvolt, som valde Skellefteå, aktuell för en etablering men då blev det inget.

– Vi lärde oss mycket av det och nu ser vi även en annan efterfrågan. Nu eftersöks stora områden för storskalig omställning, säger Adam Johansson.

Dialogerna med bland andra länsstyrelsen och Trafikverket inleddes på våren. Då gjordes den första naturvärdesinventeringen. På hösten tog arbetet fart, det första samrådet med berörda genomfördes. Vem som var exploatör avslöjades inte förrän i augusti 2022. Det var i stora delar ett hemlighetsmakeri.

Så här ser området ut där det ska bli en batterifabrik. Avfallsanläggningen Bångahagen syns överst till höger.
Så här ser området ut där det ska bli en batterifabrik. Avfallsanläggningen Bångahagen syns överst till höger.

– Vi fick prata om det i breda ordalag. Det var ett antal frågor som vi inte kunde börja med innan det var officiellt med Volvo. Trafikmängden är ett exempel. Det är stor skillnad mellan en personalintensiv verksamhet och en serverhall. Vi har jobbat intensivt med både Volvo och Trafikverket kring den frågan.

”Bra nog”

Adam Johansson säger att det gäller att hitta nivån ”good enough”, för att en detaljplan inte ska bli alltför omfattande. Annars riskerar kostnaderna och tidsåtgången skena i väg.

– Det finns en magisk gräns för hur detaljerad planen ska vara. För oss är det viktigt att vara à jour med aktuell lagstiftning och praxis.

Finns det någon sten som ni inte har vänt på?

– Nej. Vi har vridit och vänt på allt, även om några frågor kommer att utredas vidare med tanke på det som ska ske. Samrådstillfällena, då alla berörda kan säga sitt, är värdefulla. Har vi missat något finns det en möjlighet att komplettera.

Har delar av det ordinarie jobbet har fått läggas åt sidan?

– Vi har gjort vad vi kunnat, men självklart har det påverkat. Nu är projektet avslutat och vi har massor av planuppdrag samt en fördjupad översiktsplan att jobba med. Samtidigt tar vi fram rutiner för ett förändrat arbetssätt. Vi måste jobba närmare och tätare med markägare och exploatörer. Nu ska vi prioritera att slutföra de tidigare påbörjade planprojekten så de kan avslutas och vi kan vara redo för nya uppdrag.

Rivstart

Julia Nedersjö började som planarkitekt i mars 2022 och har sysslat med detaljplanen på heltid sedan dess.

Julia Nedersjö började på planavdelningen när jobbet med detaljplanen påbörjats.
Julia Nedersjö började på planavdelningen när jobbet med detaljplanen påbörjats. Foto: Charlotte Ferneman

– När jag började hade arbetet kommit en bit. Det dök upp frågor på vägen. Bland annat fick vi göra markutredningar och ytterligare utredningar om skyfall. Det har varit intressant och utmanande.

Adam och hans kollegor får ett högt betyg av samhällsbyggnadschef Niklas Brandt.

– De har slitit hårt, men samtidigt lärt sig mycket. Det är inte alla planarkitekter förunnat att få jobba med ett sådant projekt, säger Niklas Brandt.

Konsulthjälp

För att ro allting i land har kommunen anlitat externa konsulter för olika utredningar. Kommunen har ramavtal med vissa konsulter och i några fall har uppdraget upphandlats.

Niklas Brandt och Adam Johansson pustar ut sedan detaljplanen antagits.
Niklas Brandt och Adam Johansson pustar ut sedan detaljplanen antagits. Foto: Charlotte Ferneman

– Det är en förutsättning att arbeta med konsulter i ett så stort projekt. Planenheten har fem medarbetare och kan inte hålla alla de kompetenser som krävs. Allting bygger på att vi tar in konsulter, säger Niklas Brandt.

Kostnaden för konsulterna för det kommunen har ansvar för i detaljplanen ligger på drygt sex miljoner kronor. Det är betydligt mer än vad en vanlig detaljplan kostar.

– I sammanhanget är det inte mycket. Vi har även ett avtal med Volvo som kommer att bära kostnaderna, säger Adam Johansson.

Kommunen kommer även att få kostnadsersättning från Volvo för andra utgifter och egna arbetstidskostnader.

– Det drabbar inte skattebetalarna, säger planchefen.

Niklas Brandt säger att beloppet, som inte är slutberäknat, inklusive konsulter uppgår till cirka 10,4 miljoner kronor.

Viktig miljö

Miljökonsekvensutredningen är en viktig del av planen. I den beskrivs att kulturmiljön utsätts för ”stora negativa konsekvenser” på grund av exploateringen. ”Stora värden som vittnar om landskapets agrarhistoriska utveckling kommer att försvinna”m, står det i underlaget till detaljplanen.

– Vi döljer inte att det finns negativa konsekvenser och ifrågasätter inte de objektiva bedömningarna. Vår del blir att väga en oförändrad miljö mot en utveckling av samhället och se vad som i slutändan väger tyngst, säger Adam Johansson.

Han tillägger att man inte hamnat i konflikter mot riksintressen under arbetet med planen.

– Det är en historisk bebyggelsemiljö men det finns sätt att omhänderta det genom dokumentation och liknande. Vi har även gjort flera arkeologiska utredningar, men kom fram till att det endast handlade om en fornlämning. Ju mer man undersöker, desto bättre svar blir det.

Inte svar på allt

Detaljplanen tas fram för den verksamhet som ska ske på platsen, men den svarar inte på alla frågor. De kommer att behandlas senare, bland annat då Volvo ansöker om miljötillstånd. Säkerhetsavståndet till fastigheterna i Suntorp är ett exempel. Användningen av kemikalier är ett annat.

– Vi följde MSB:s generella riktlinjer när vi gjorde detaljplanen. Sedan kommer de faktiska riskerna att övervakas under tillståndsprövningen.

Effekterna på övriga samhället blir stor i samband med etableringen. Niklas Brandt säger att allt i förlängningen påverkas.

– Det finns inga plan- eller styrdokument i förvaltningarna som kommer att förbli opåverkade utan alla ska uppdateras under den här mandatperioden. Det är en ny årsring för Mariestad. Bostadsförsörjningen och markanvändningen är saker vi tittar på i ett tidigt skede, säger Niklas Brandt.

Ger anvisningar

En detaljplan är ett dokument inom fysisk planering och anger hur ett begränsat område i en kommun eller motsvarande ska bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. I Sverige gäller att äldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner ses som detaljplaner.

Källa: Wikipedia

Artikeltaggar

Adam JohanssonBångahagenBostad och byggenBrott, lag och rättDetaljplanerFramtidsbyggetKorstorpMariestadMSBNiklas BrandtNorthvoltSkellefteåTrafikverketUtredningarWikipedia

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.