De har Mariestads framtid i sina händer: ”Staden kommer att förändras”

Förslaget till hur Mariestads tätort kan se ut år 2040 är klart.

– Staden kommer att förändras, men kommunen är tydlig med att viktiga värden ska bestå, säger planchef Adam Johansson.

Kommunens framtidsbild presenteras i den fördjupade översiktsplanen. Den är just ute på en samrådsrunda där alla berörda, inklusive allmänheten, kan säga sitt. När den antas av kommunfullmäktige kommer den att ersätta de centrala delarna i den kommunövergripande översiktsplanen.

– Den fördjupande planen är mer konkret och reell än översiktsplanen, säger planchef Adam Johansson.

Den beskriver hur kommunen tänker angående exempelvis mark- och vattenanvändning. Målsättningen att Mariestad ska ha 40 000 invånare år 2040 ändrar de nuvarande förutsättningarna.

7 000 bostäder

I förslaget finns tankar om hur tätorten ska förändras. Det ska bland annat möjliggöras för cirka 7 000 nya bostäder. Hälften ska vara villor, resten flerfamiljshus. Området kommer att fördelas lika mellan bostäder och olika verksamheter samt handel.

Staden delas in i 18 områden för verksamheter och bostäder. Varje område finns beskrivet i planen. I ”Tätortsutvidgning norr”, som avgränsas i väster av bostadsområdet Sjölyckan, i norr av Kinnekullebanan, i öster av Torsövägen och E20 och i söder av Krontorp, planeras det för cirka 3 000 bostäder i varierade hustyper. Grönområden är inritade och närmast E20 föreslås det bli olika verksamheter, men inga bostäder. Främst på grund av farligt gods, buller samt det attraktiva läget i anslutning till E20 och batterifabriken.

– Planen beskriver de stora penseldragen för placering av ny bebyggelse, i kommande skeden med program och detaljplaner utreds även förutsättningar och konsekvenser på en mer detaljerad nivå, säger planarkitekt Julia Nedersjö.

– I översiktsplanering görs inga detaljerade utredningar. Planen handlar om en viljeinriktning och redovisning av vad som kan ske, tillägger Adam Johansson.

Fredade

Området väster om Kinnekullebanan, mot Vänerstranden och Snapengården, beskrivs som ett viktigt naturområde, liksom bland andra Sandviken, Ekudden och Leksbergs backe.

– Snapen är ett väletablerat naturområde, kommunen är tydlig med att det ska vara kvar. Grönområdena är viktiga och ska omhändertas, säger Adam Johansson.

Samma sak är det med ett antal områden, exempelvis Gamla stan, och där det finns ett kulturvärde av riksintresse.

Konsekvenser

I miljökonsekvensutredningen pekas det på vissa saker som kan innebära negativa konsekvenser för miljön. Exempelvis effekterna av den ökande mängden avrinningsvatten då fler ytor i området blir hårdgjorda. Det vattnet hamnar i Tidan eller Vänern som redan i dag har problem med vattenkvaliteten.

– Det ska tas fram ett åtgärdsprogram som kommer att samverka med det vi gör vid varje enskilt projekt. I de fallen är lagstiftningen tydlig, säger Julia Nedersjö, som varit huvudprojektledare för arbetet efter sommaren.

Minskningen av mark för jordbruk och skogsbruk beskrivs få ”stora negativa” konsekvenser i utredningen.

– Det är kommunens vilja att staden ska växa utåt och inte förtäta så mycket. När exempelvis jordbruksmark tas i anspråk är det viktigt att det sker på ett medvetet och effektivt sätt. I det fortsatta arbeter med områdena tas även hänsyn till grönstrukturen, säger planarkitekt Carolina Svantesson, som varit biträdande projektledare.

– Jordbruksmarken har ett starkt skydd i lagen och vi kommer att titta mer på frågan om och när det blir aktuellt. Grunden till är att det är ett väsentligt samhällsintresse att utveckla staden med bostäder och verksamheter, säger Julia Nedersjö.

Hur ska folk åka?

Förutom bebyggelsen är kommunikationerna en viktig del. Trycket på vägarna kommer att bli stort. Framtidens bilinnehav och kollektivtrafikens utveckling och var det blir nya bostadsområden är viktiga aspekter.

I planen finns förslag på olika åtgärder för att minska flödet av person- och godstrafik genom centrum. Att utveckla möjligheterna att cykla på ett säkert sätt samt öka tillgängligheten till Mariestads resecentrum är några exempel.

– Utgångspunkten är att vara nära funktionerna, men det krävs också beteendeförändringarna. Vi värnar om centrumhandeln men det kommer att skapas möjligheter och krävas kommersiell service i de nya områdena. De tre infarterna vid E20, Haggården, Ullervad och Brodderud, som byggs om i Trafikverkets projekt, blir ännu viktigare för att skapa nya förutsättningar och möjligheter. Pendlingsmönstret till Volvos fabrik blir betydelsefullt, säger Adam Johansson.

Trafiksituationen är viktig och det pågår ett arbete att ta fram en plan. Pågående mätningar ska ge ett bra underlag för beslut.

Drastisk ökning

Beslutet om inriktningen av att invånarantalet ska växa fattades två månader efter offentliggörandet av Volvo batterys etablering. Behovet av fler bostäder för de som ska försörja en åldrande befolkning samt för de som ska jobba i fabriken ökade drastiskt över en natt, liksom behovet av nya verksamhetsområden samt en utökad kommunal service.

Därför kom uppdraget om en fördjupad översiktsplan strax efter Volvos besked.

– Sedan februari har två planarkitekter jobbat på heltid med projektet. Det är ett väl utfört arbete och vi har haft ett bra samarbete inom förvaltningen samt med politiken. Vi har redan fått positiv respons, säger Adam Johansson.

Samrådsskedet har inletts och avslutas den 4 december. Sedan väntar en granskning av länsstyrelsen innan planen antas av kommunfullmäktige.

Enligt planen

Planavdelningen använder sig av ett digitalt arbetssätt, som följer nationella standarder i alla aspekter, för planen. Den är dessutom utformad efter statliga Boverkets vägledningar och rekommendationer.

– Det är också en styrka, vi har ett ökat intresse från aktörer som inte fanns i Skaraborg och Mariestad tidigare. Stora byggbolag ser möjligheter till investeringar, säger Adam Johansson.

Digitaliseringen blir även viktig då planen ska uppdateras under varje mandatperiod.

– Då görs en genomgång av förändringarna och ställs mot inriktningen.