Hoppa till huvudinnehållet

Boende starkt emot namnbyte – skrivit under protestbrev till kommunen

Publicerad:
Boyer Åkerberg tog initiativ till att samla in en protestlista bland villaägarna och lämna in den till kommunen.
Boyer Åkerberg tog initiativ till att samla in en protestlista bland villaägarna och lämna in den till kommunen.

Även de boende i villorna på Nolgårdsgatan protesterar nu mot kommunens beslut om att byta gatans namn till Inga-Lisa Johanssons gata.

Samtidigt har ett protestbrev till kommunen från Josefine Olsson och Anna Månsson skrivits under av ytterligare elva kvinnliga Törebodaföretagare.

Grannarna på Nolgårdsgatan har samlats hemma hos Boyer och Ingela Åkerberg för att prata om namnbytet.
Grannarna på Nolgårdsgatan har samlats hemma hos Boyer och Ingela Åkerberg för att prata om namnbytet.

Villaägarna i de sex villorna på Nolgårdsgatan är samlade hemma hos paret Ingela och Boyer Åkerberg i nummer nio. Det serveras kaffe och kakor, och grannarna skojar om att det är sällan de träffas alla på en gång på det här sättet. De flesta känner varandra väl - paret Åkerberg har bott här i 46 år, Kristina Johansson och Janne Lundgren i 30.

– Det var jag som startade namninsamlingen när vi fick läsa i MT att namnet på vår gata ska ändras. Innan dess hade vi inte hört ett ljud om det, säger Boyer.

– Som politiker bör man väl vara intresserad av att höra de berörda invånarnas åsikter? frågar sig Lena Dalstam.

Det nya namnet ”Inga-Lisa Johanssons gata” blir långt och krångligt, tycker villaägarna, som läst på om vilka regler som gäller för namnbyten. (Se faktaruta)

– Man ska inte ändra ett vedertaget namn utan starka skäl. Det står i kulturmiljölagen. Dessutom rekommenderar Ortnamnsrådet att man avstår från så kallade memorialnamn, vilket även en FN-resolution förordar, säger Lena Dalstam.

Det finns en anledning till att Nolgårdsgatan heter som den gör, fortsätter hon. Gatan är döpt efter gården Nolgården som låg här tidigare.

– Nolgårdsgatan är alltså verkligen ett hävdvunnet namn som inte bör ändras utan starka skäl, konkluderar hon.

De vill hylla Inga-Lisa på en mer central platsGalakväll i Gjutaren – Inga-Lisa fick specialpris: ”Det här har vi längtat efter”

Villaägarna har absolut inget emot att kommunen hyllar Inga-Lisa Johansson, förtydligar Boyer, det bör bara inte ske genom att ge Nolgårdsgatan ett nytt namn.

– Det känns som ett ogenomtänkt beslut. Man kan väl hitta på något annat, som att placera en gulddörr på torget eller en minnesplatta på Klocktorget till exempel, säger Lena.

Kommunstyrelsen fattade beslutet om namnändringen på ett extrainsatt möte den 11 oktober, dagen före näringslivsgalan i Gjutaren, där specialpriset skulle delas ut.

– Det jag är mest upprörd över är att kommunen inte pratade med oss innan de fattade sitt beslut, säger Boyer.

– Vi skyndade oss att lämna in en namnlista. Alla vi som bor här i villorna på Nolgårdsgatan är emot namnbytet, säger han också.

Vad hoppas ni uppnå med er protestlista?

– Vi hoppas kommunen tar sitt förnuft till fånga och låter bli att ändra gatunamnet. Vi trivs med namnet Nolgårdsgatan, även om det är lite långt, säger Lena.

Om namnbyten på gator

Lantmäteriet har det övergripande ansvaret för svenska ortnamn (där även gatunamn ingår), men det är kommunen som fastställer namn på gator inom detaljplanelagt område.

Enligt Kulturmiljölagen ska hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl.

”Kommuner bör tänka sig noga för när man vill använda personnamn i gatunamnen ... (som) ... tenderar att bli otympligt långa (...)”

Genom att ersätta ett äldre namn med ett nytt ”hamnar man lätt i konflikt med människor och företag som finns på den inarbetade adressen, liksom med kulturmiljölagen.”

Ortnamnsrådet (samarbetsorgan som bevakar intressen inom ortnamnsvården) förordar, med en FN-resolution som grund, att kommunerna avstår från att namnge gator efter nu levande personer. En ”karantänstid” på 3-5 år efter någons död bör iakttas, innan en gata ges ett sådant memorialnamn (namn som används för att hedra en viss person).

Källa: God ortnamnssed - ortnamnens handledning i namnvård. Gävle 2016.

Enhälligt beslut

”Vi är stolta och glada över att du valde att vara verksam i vår kommun och allt du gjort för att sätta Töreboda på kartan.” De raderna från motiveringen till att hylla Inga-Lisa Johansson på näringslivsgalan förklarar varför vi fattade vårt beslut i kommunstyrelsen, tycker jag, säger ks-ordföranden Linn Brandström (M).

– Inga-Lisa Johansson hör ihop med Nolgårdsgatan för oss, säger Linn Brandström.
– Inga-Lisa Johansson hör ihop med Nolgårdsgatan för oss, säger Linn Brandström. Foto: Malin Bring

Beslutet var enhälligt, framhåller hon, och att det gällde just Nolgårdsgatan var inte tillfälligt:

– Dels ligger Daloc där, dels har Inga-Lisa Johansson bott på gatan. Hon hör ihop med Nolgårdsgatan för oss.

De som bor på gatan vill absolut inte ha något namnbyte. Hur ser du på det?

– Det är jättetråkigt att det inte uppskattas av alla, och extra tråkigt att de som bor på gatan är emot det. Å andra sidan har vi fått väldigt många uppskattande kommentarer från många andra.

Inarbetade gatunamn ska inte ändras utan starka skäl, enligt kulturmiljölagen. Borde ni inte ta hänsyn till det?

– Vi diskuterade invändningarna på mötet, men tyckte ändå vi ville hylla henne på det här sättet.

Man bör inte namnge gator efter nu levande personer, säger Ortnamnsrådet. Det fick inte ks att tveka?

– Vi tror inte det finns någon risk med det här namnbytet. Men vi arbetar på att ta fram en policy för hur vi ska hantera frågan framöver.

Fotnot: De kvinnliga företagarna, som också är emot namnbytet, har delvis ett annat motiv för sin protest än de boende. Företagarna vänder sig emot att namnet Inga-Lisa Johanssons gata inte ges till en mer central plats. De kräver också att kommunen tar fram en policy för hur platser namnges, och att medborgare som berörs av ett namnbyte görs delaktiga i beslutet.

Artikeltaggar

BeslutBostad och byggenDalocFNFöretagarnaGjutarenKommunstyrelsenLantmäterietLinn BrandströmModeraternaTörebodaVillor

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.