Hoppa till huvudinnehållet

Oroväckande konspirationer på sociala medier – Biskop Bonnier: ”Judar är rädda”

Publicerad:
”De senaste veckorna har familjen Bonnier nämnts en del på sociala medier”, säger Åke Bonnier, biskop i Skara stift, om den ökade antisemitismen sedan kriget mellan Israel och terroristorganisationen Hamas bröt ut.
”De senaste veckorna har familjen Bonnier nämnts en del på sociala medier”, säger Åke Bonnier, biskop i Skara stift, om den ökade antisemitismen sedan kriget mellan Israel och terroristorganisationen Hamas bröt ut. Foto: Tobias Larsson Franzén

När nationella minoriteter i Skaraborg nyligen bjöds in till ett dialogmöte dök samer, tornedalingar, romer och sverigefinnar upp – men ingen med judisk bakgrund.

Att en del judar inte vill skylta med sin identitet är en oroväckande utveckling och Judiska centralrådet menar att antisemitismen exploderat sedan kriget mellan Israel och Hamas bröt ut. En av de släkter med judiskt ursprung som ofta pekas ut i konspirationsteorier och antisemitiska myter är Bonnier-familjen.

– Dessvärre har man inte lärt sig av historien, säger Åke Bonnier, biskop i Skara stift.

Judar har varit föremål för konspirationsteorier i århundraden. Under pandemin fanns det de som påstod att judar bar skulden för coronaviruset och Rysslands anfallskrig mot Ukraina påstod vissa var orkestrerat av en judisk elit, men sedan terrororganisationen Hamas anföll Israel den 7 oktober i år har antisemitismen eskalerat menar Judiska centralrådet i Sveriges ordförande Aron Verständig.

– Antisemitismen har exploderat på ett sätt som vi aldrig sett förut. Det har förvånat oss att det gått så fort. Det vi ser nu är väldigt klassiska, medeltida antisemitiska fördomar som att ”judar styr världen” och väldigt grova grejer som att ”judarna dödar palestinier för att dricka deras blod”. Den typen av antisemitiska myter som man för något år sedan bara kunde läsa på nazistiska hemsidor kan idag spridas av unga influencers, säger han och fortsätter;

– Folk kan skriva till mig; ”det klart att judarna äger media” och det är inte ens hotfullt utan ”det bara är så”.

”Bara för att någon känner sig förbannad över vad som sker i Gaza är det som att det plötsligt är fritt fram att uttrycka sig grovt antisemitiskt”, säger Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet i Sverige.
”Bara för att någon känner sig förbannad över vad som sker i Gaza är det som att det plötsligt är fritt fram att uttrycka sig grovt antisemitiskt”, säger Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet i Sverige. Foto: Jessica Gow/TT

Antisemitismen ökar

Så sent som i förra veckan fick en kvinna i Tibro ett hakkors målat på fasaden samt en nazistflagga upphängd på sin bostad, och hon är inte ensam.

På många håll i Europa har antisemitiska hatbrott ökat kraftigt sedan kriget bröt ut, bland annat i Berlin där Davidsstjärnor enligt SVT klottrats på judars hem och i London där antalet antisemitiska hatbrott ökat med 1 353 procent.

– Vi har hört från en del medlemmar att de tänker sig för och kanske inte tar på sig sina Davidsstjärnor när de går ut. Jag kan tänka mig att det är så i större utsträckning på mindre orter där man inte vill bli utpekad, säger Aron Verständig.

Att inga judar deltog i Skövde kommuns dialogmöte för nationella minoriteter den 9 oktober – alltså två dagar efter Hamas attack mot Israel, förvånar inte heller biskop Åke Bonnier.

– Jag läser och hör mina judiska vänner berätta om det, antisemitismen ökar. Judar är rädda, säger han

”Mycket handlar om att konfrontera folk som uttrycker sig antisemitiskt [...] annars blir det normaliserat”, säger Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet i Sverige.
”Mycket handlar om att konfrontera folk som uttrycker sig antisemitiskt [...] annars blir det normaliserat”, säger Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet i Sverige. Foto: Jonas Ekströmer/TT

”Så resonerade Hitler”

Bonnier-släkten är från allra första början judisk, men idag är det bara Åkes systerson i USA som har konverterat till judendomen.

– Etiketten stämmer inte. Vi är en familj med några få judar i men vi är inte en judisk familj av den enkla anledningen att vi inte är judar. Samtidigt känner jag mig stolt över att ha den judiska kopplingen. Min pappa var jude, så hade Hitler kommit idag hade jag åkt dit som halvjude och mina barn hade åkt dit som kvarts-judar, för så resonerade Hitler.

Trots det möter Åke Bonnier fortfarande en fientlig inställning till hans rötter.

– De senaste veckorna har familjen Bonnier nämnts en del på sociala medier, det har jag fått till mig, där man radar upp ett antal familjenamn med koppling till det judiska, säger han.

På många håll i Europa har antisemitiska hatbrott ökat kraftigt sedan kriget bröt ut.
På många håll i Europa har antisemitiska hatbrott ökat kraftigt sedan kriget bröt ut. Foto: Andres Kudacki

”Flera tankar i huvudet”

En undersökning från 2016 av EU:s byrå för grundläggande rättigheter visar att händelser i Israel och Palestina påverkar antisemitismen i Europa, men både Aron Verständig och Åke Bonnier betonar vikten av att skilja på den Israeliska staten och det judiska folket.

– När det gäller kriget så måste man ha flera tankar i huvudet samtidigt. Dels är det fruktansvärt det som händer med civilbefolkningen som lider något fasansfullt, dels är Israel ett otroligt viktigt land för det judiska folket som har varit förföljda under lång tid i historien. Det judiska folket som bor i Israel lever under ett ständigt hot att bli attackerade och utplånade för det ligger i Hamas identitet, säger Åke Bonnier.

– Det finns en ovilja att göra skillnad på staten Israel och judar här i Sverige. Sedan tror jag antisemitism finns latent i många delar av befolkningen. Man märker att antisemitism som inte varit rumsren under lång tid, plötsligt anses rumsren. Bara för att någon känner sig förbannad över vad som sker i Gaza är det som att det plötsligt är fritt fram att uttrycka sig grovt antisemitiskt, säger Aron Verständig.

En undersökning från 2016 av EU:s byrå för grundläggande rättigheter visar att händelser i Israel och Palestina påverkar antisemitismen i Europa.
En undersökning från 2016 av EU:s byrå för grundläggande rättigheter visar att händelser i Israel och Palestina påverkar antisemitismen i Europa. Foto: Henrik Montgomery/TT

Vad kan gemene man göra för att motverka antisemitismen?

– När det, som här i Skaraborg, inte finns någon judisk församling så kan det bli en grogrund för folks egna sanningar. Så man bör lära sig mer, fråga, söka sig till seriösa sidor på nätet och vara nyfiken, för dessvärre har man inte lärt sig av historien, säger Åke Bonnier.

– Mycket handlar om att konfrontera folk som uttrycker sig antisemitiskt. Man kan såklart vara kritisk till vad staten Israel gör och det är många judar som är det också, men om man sitter på en middag eller ser folk skriva på Facebook att ”det är bara för att judar äger all media” – våga säga emot och som moderator ta bort den sortens kommentarer, annars blir det normaliserat, säger Aron Verständig.

Artikeltaggar

Åke BonnierAntisemitismBrott, lag och rättEtik och religionEUEuropaFacebookGazaHamasHatbrottIsraelSkara stiftSociala medierSVT

Så här jobbar Mariestads-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.