I bred politisk enighet beslutade Gullspångs kommun för snart två år sedan att dess skolor ska NPF-säkras. Men vad har hänt sedan dess?
– Det har varit ganska tyst, säger Victor Albertsson Tidestedt (M), ordförande i barn-, utbildning- och kulturnämnden.
För fyra år sedan lämnade Maria Smedberg (V) in en motion med förslaget att NPF-säkra kommunens skolor. NPF står för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och innefattar bland annat ADHD och autism.
Ett enigt kommunfullmäktige ställde sig positivt till att genomföra förslaget för snart två år sedan.
Victor Albertsson Tidestedt (M) har ställt en fråga till förvaltningen om vad som gjorts och vad som finns kvar att göra för att genomföra detta förslag.
– Det har varit ganska tyst om NPF-säkring i nämnden. Det är vårt uppdrag tänker jag att följa upp så att fullmäktiges beslut efterlevs, därför ställde jag frågan, säger han.
På senaste mötet för nämnden gavs en redovisning av hur det jobbas med NPF-frågor i skolorna. Det togs upp att flera saker görs för att ta hänsyn till elever med olika NPF-diagnoser, men också att det finns saker kvar att göra.
I och med kommunfullmäktiges beslut avsattes inga särskilda pengar för att förverkliga NPF-säkringen.
– Från fullmäktige förväntas att det ska göras, men det kan givetvis medföra kostnader som för kompetensutveckling och anpassningar av lokaler, säger Victor Albertsson Tidestedt.
Barn-, utbildning- och kulturnämnden gav därför i uppdrag till förvaltningen att undersöka om det kan finnas externa medel att söka för att genomföra NPF-säkring.
Kvar att göra för att skolorna ska bli NPF-säkrade
I en tjänsteskrivelse listas vad som behöver utvecklas för att Gullspångs skolor ska bli NPF-säkrade:
• Matsituation på Gullstensskolan
• Tydliga skyltar på Gullstensskolan
• Anpassade lokaler Gullstensskolan F-6
• Gemensamma riktlinjer för läxor och hemarbete
• IT-strategiskt arbete i lärmiljöer
• Fortbildningar för all personal i NPF
• Förstärka resursernas kompetens i NPF
Det listas också exempel på anpassningar som redan görs i klassrummen:
• Agenda på tavlan
• Tydlig start och avslut av lektioner
• Varierat arbetssätt
• Genomgångar anpassas efter gruppen
• Fasta placeringar i klassrummen
• Positiv förstärkning
Samt exempel på övergripande anpassningar som verksamheten gör:
• Lyssna på elever och vårdnadshavare
• Avskalade miljöer i klassrummen och övriga lokaler
• Kognitiva verktyg
• Förberedelser inför aktiviteter, studiebesök et cetera
• Färgkodade scheman
• Organiserade rastaktiviteter