Är det verkligen så att Gullspångs kommun tagit bort allt detta med medborgarförslag? Har vi i vår kommun tagit bort alla de demokratiska rättigheter som är en självklarhet i dagens samhälle.
Har vid flera tillfällen flera år tillbaka lagt in motioner och medborgarförslag, men det kommer inte längre än till papperskorgen.
Idag har Sverige och socialdemokraterna förvandlats och förändrats till oigenkännlighet. I vår kommun verkar det inte vara någon idé att komma med några förslag.
För det första, ta detta med vägbron vid Lökstad, den bron som samlade 1000 namnunderskrifter för att behålla bron. Då vid ett möte sa Centerns starka man Roland Karlsson, kommunen kan inte betala flera hundra tusentals kronor för att behålla bron. Sedan visade det sig att det kostade kommunen över 3 miljoner att göra om järnvägsbron byggd 1875 till cykel- och gångväg och för dressinerna. Lade in en motion om att det måste huggas bort all sly vid brofästena, men inget har hänt.
Har den här bron varit i Hova, garanterar jag att folket gått man ur huse för att bevara bron. ”Men så är det, olika falla ödets lotter”.
Olssons hamn i Otterbäcken eller som många säger ”Piren”, ska vi bevara den måste all sly huggas ned som växer i och på piren. Som det är i dag kommer Vänerns vatten, väder och vind att rasera denna kulturhamn. När jag la in medborgarförslaget att bevara ”Piren” fick jag bara att SMS från Mariestad: ”Tack för förslaget”. Den är verkligen något att bevara för eftervärlden.
Ännu värre är att en närboende har satt upp skyltar om att detta inte är någon kommunal badplats, och placerat ut sommarmöbler i anslutning till ”Piren”. Detta är verkligen skrämmande, det är ju kommunens mark. Detta är i allra högsta grad en allmän plats.
När jag som liten knagge var med min far ut på Vänern för att fiska, då hade han båten vid Olssons hamn, vid den sandstranden badade jag och många med mig.
Samma sak hände med den så beryktade strandpromenaden efter Vänerns strand i Otterbäcken. Den blev verkligen inte vad många hade räknat med, flera husägare har förlängt sin tomtgräns ner till vattnet, för att sedan påstå att det är deras mark och obehöriga äga ej tillträde. Detta är väl i högsta grad egenmäktigt förfarande.
För flera år sedan lade jag in en motion om att göra en minnestavla eller något liknande för Sven Johansson. Under andra världskrigets sista månader lyckades några hundra modiga svenska män och kvinnor rädda tiotusentals lägerfångar ut ur det nazistiska dödsriket och föra dem till frihet och säkerhet i Sverige, en av de modiga var Sven ”Esso” Johansson. Det enda han fått för detta mirakel är väl alla hemska ”mardrömmar”.
Olle Höijer
Gullspång